| 1 TRYGGHETSRÅDSLAGET 2019-2020 LINKÖPING SVARA PÅ SOCIALDEMOKRATERNALINKOPING.SE | 2 En politisk rörelse behöver utvecklas för att inte stanna av. Vi tillhör ett parti som vill skapa ett jämlikt samhälle – en ambition som vi har många Linköpingsbors stöd i. Socialdemokraternas jämlikhetsambitioner betraktas i mångas ögon som något ge- nuint svenskt, som en del av den svenska modellen. Samtidigt innebar valet i Linköping 2018 en tydlig förlust, med färre rös- ter i alla val och förlorad makt i kommunen. För oss står det klar att vi behöver utvecklas för att vinna gehör för våra idéer återigen. Just nu står socialdemokratin inför den stora utmaningen att driva en progressiv politik i en omvärld där populistiska, konservativa och högerextrema rörelser är på frammarsch. Det politiska samtalet i Sverige, och även i Linköping, har kommit att dominerats av migration, segregation och brottslighet. Hur möter vi den utmaningen som socialdemokrater? Hur kan vi vinna mark för satsningar på ökad jämlikhet och ökad hållbar- het i detta tidevarv? Hur skapar vi trygghet i en tid då växande inkomstklyftor och en växande organiserad brottslighet riske- rar skada vår tillit till varandra? För att fortsätta vara en viktig samhällskraft behöver vi våga vrida och vända på dessa frågor. En del av detta är det vi kallar för Trygghetsrådslaget. Det är vårt sätt att sätta fokus på dagens samhällsutmaningar och samtala med så många Linkö- pingsbor som möjligt om hur de ser på samhällsutvecklingen. Vårt fokus på trygghet är inte okontroversiellt, men viktigt. För oss handlar det om att bekämpa och förebygga brott, men ock- så om att lägga grunden för ett samhälle där alla ges goda och jämlika möjligheter. Inget av perspektiven kan vi ducka. Flera av frågorna besvaras bäst på den nationella nivån, men ansvaret vilar också på oss som lokalt engagerade social- demokrater. Att lyssna på Linköpingsborna, få fler att vara del - aktiga och hitta lösningar på stora och små samhällsproblem. Arbetarrörelsen har en lång tradition av att hålla rådslag kring viktiga framtidsfrågor. Det innebär att vi tar ett helt år på oss för att vrida och vända på samhällsproblemen och hur vi ska tackla dem. Nu bjuder vi in alla som vill bidra till ett bättre samhälle att delta. Genom att svara på rådslaget, på våra dialog- frågor i samtalskampanjerna eller genom att diskutera sakernas tillstånd med en S-politiker över en kopp kaffe. Vi tror att våra förslag blir bättre och vår vision starkare när många har varit med i framtagandet av dem! I Trygghetsrådslaget fokuserar vi på den lokala politiken. Målsättningen är tudelad. Dels är resultatet från rådslaget tänkt att ligga till grund för politiska handlingsprogram med lokal poli- tik för de kommande mandatperioderna. Dels är det här vårt lilla bidrag till partiets idéutveckling, till ett parti med nära relation till sina väljare och till en rörelse som fortsätter utvecklas. Varmt välkommen att delta! Med vänliga hälsningar Arbetarekommunens styrelse genom Lotta Bäckman och Elias Aguirre – LOKAL POLTIK, SKAPAD TILLSAMMANS | 3 INNEHÅLL Studiehandledning sid 4 Socialpolitiken och ett tryggare samhälle sid 6 Den lokala klimatpolitiken sid 9 Arbetsmarknadspolitik Ranko Simic simic_ranko@hotmail.com Frida Kindeland frida.Kindeland@linkoping.se Maria Karlsson maria.karlsson@livs.se Rickard Hellenberg rickard.hellenberg@gmail.com Socialpolitik Ali Hajar ali.hajar@linkoping.se Peter Hermansson peter_oswald@hotmail.com Rebecca Hägg rebecca.hagg@gmail.com Redoy Ullah redoy.ullah@gmail.com Miljöpolitik Johan Löfstand johan.lofstrand@riksdagen.se Astrid Hultenius astridhultenius@gmail.com Mikael Scheibel Sahlin mikael@tusentankar.se Jakob Björneke jakob.bjorneke@gmail.com Skolpolitik Erica Nådin erica.nadin@riksdagen.se Joakim Kindgren joakim.kindgren@gmail.com Nina Toll nramic@hotmail.com Helena Balthammar helena.balthammar@ regionostergotland.se KONTAKTUPPGIFTER TILL ARBETSGRUPPERNA Medverkande Text av arbetsgrupperna för respektive politikområde, se ovan. Redigering av Lotta Bäckman, Elias Aguirre, Lisa Enquist och Andreas Williamsson. Layout: Elias Aguirre. Foton Sid 2, 3, 4 & 5: Ellen Aguirre, sid 8: Martin Hörner Kloo & Martina Huber, sid 9: Martina Huber, sid 12: Martin Hörner Kloo, sid 14: Martina Huber. Skolpolitiken sid 11 Arbetsliv och arbetsmarknad sid 14 | 4 STUDIEHANDLEDNING Ibland kan det vara svårt att få igång diskussionen i början av ett möte. Ett sätt att komma runt det är att börja med en enkel fråga som väcker känslor eller minnen. Ska ni diskutera skolan kan man som sam- talsledare exempelvis börja med att alla deltagare får berätta ett positivt minne från sin egen skolgång! Det gör att alla kommer in i samtalet och börjar fundera på vad en bra skola kan vara. ANVÄND RÅDSLAGET I DIN S-FÖRENING * Utgångspunkten för partiengagemanget i Socialdemokraterna är i vår lokala S-förening. Det är här rådslagsarbetet kommer som mest till sin rätt. Här finns möjlighet att välja fokus uti - från medlemmarnas intressen och att ta sig tid att föra en rejäl diskussion om svåra frågor. Det uttalade målet med Trygghets- FYRA POLITIKOM- RÅDEN – PÅ FYRA TRÄFFAR Ägna fyra föreningsmöten åt rådslaget, ett åt varje politikområde. Rådslaget behöver inte ta upp hela för- eningsmötet utan kan kombi- neras med andra frågor på dagordningen. Gör ett kalendarium, ge ansvar till några i föreningen att ansvara för respektive möte. De får i uppdrag att läsa bakgrundstexter och och förbereda sig att hålla i diskussionen. Kanske skicka ut en intressant artikel på temat inför mötet? Frågorna som finns under respektive politikområde är en bra utgångspunkt, men det blir extra intressant om det blandas med egna reflektioner. ARRANGERA EN FÖRELÄSNING Arrangera en föreläsning och bjud in en intressant gäst för att tala om ett ämne knutet till rådslaget. Det blir en bra grund inför att ni ska svara på rådslaget. Kanske någon som inte verkar i Lin- köping idag och som kan ge nya perspektiv på frågorna? Bjud gärna in andra S-fören- ingar och gör det hela till en gemensam aktivitet. Ett annat alternativ är att bjuda in en förtroendevald att inleda diskussionen om ett av ämnena. Ibland kan det underlätta diskussionen om någon med insyn i den dagliga politiken bidrar med sin kunskap, även om ställ- ningstagandena är förening- ens egna. FOKUSERA PÅ ETT POLITIKOMRÅDE Kanske är ni i er förening extra intresserade av ett visst politikområde? Fokusera på det rådslagskapitlet och låt frågeställningarna ta tid. Komplettera med att ta in en föreläsare på samma ämne kommande möte. Ni hinner kanske inte diskutera alla politikområden, men ni får en rejäl fördjupning i ett! FRÅGA LINKÖPINGS- BORNA I ERT OMRÅDE VAD DE TYCKER! TIPS OCH IDÉER: rådslaget är att engagera alla lokala S-föreningar i att diskutera vår framtida politik och bidra med politiska förslag under råd- slagsarbetet. Här nedanför hittar du tips och idéer på hur du kan använda Trygghetsrådslaget i din S-förening. – HUR FÅR VI IGÅNG SAMTALET? Rådslaget är en bra an- ledning att samtala med Linköpingsborna , exempel- vis i ert bostadsområde. S i Linköping har tagit fram dia- logmaterial som ni kan använda, med frågor om hur man ser på utvecklingen inom sjukvård, äldreomsorg, skola och trygghet. Genomför en kampanj, med två-tre utåtriktade aktiviteter, där ni i S-föreningen använder svaren som inspiration inför ert rådslagsarbete. Så här kan du använda rådslagsmaterialet KRISTINA EDLUND Kommunalråd i opposition (S) VI VILL VETA VAD DU TYCKER OM... HUR VI SKAPAR ETT TRYGGARE LINKÖPING Det ska vara tryggt att bo i Linköping. Tyvärr ser vi hur tryggheten hotas av organiserad brottslighet, men också av en välfärd som inte når alla. Som gam- mal idrottare har jag insett en viktig sak – samhället är en lagsport. Vi socialdemokrater vill fortsätta göra samhället bättre och tryggare, men vi tror det görs bäst när vi gör det tillsammans. Hjälp oss genom att visa vilka frågor som är viktigast för dig. SVARA PÅ SOCIALDEMOKRATERNALINKOPING.SE VILL DU LÄMNA DINA SVAR I EFTERHAND? Material höstkampanj.indd 1 2019-09-17 10:26 STUDIEHANDLEDNING | 5 Använd rådslaget som stöd eller utgångspunkt när ni startar en ny S-förening. När man startar en ny S-förening ställs man som ansvarig ofta inför utmaningen att hitta arbetsformer och snabbt få till ett innehåll som känns givande. Extra svårt kan det vara när många av de aktiva i föreningen är nya medlemmar eller än så länge inte har andra kontaktvägar inom partiet. Då kan ett tydligt material, som det här rådslaget, vara en bra start. Tillägna exempelvis de första fyra mötena vardera ett av de fyra politikområdena. Diskussionerna går att anpassa till den nivå, de intressen eller de förkunskaper medlemmarna i den nya föreningen har. Märker ni att föreningens medlemmar tycker att ett särskilt ämne är extra intressant? Ta tillfället i akt att visa hur man kan påverka inom partiorganisationen, exempelvis genom en mo- tion till representantskapet. ANVÄND RÅDSLAGET NÄR NI STARTAR EN NY S-FÖRENING * På många samhällsområden finns viktiga intressegrupper som besitter kunnande och förslag på förändringar. Som förtroen- devald i de parlamentariska församlingarna, exempelvis i en HUR SVARAR VI PÅ RÅDSLAGET? Rådslagssvaren lämnas på S i Linköpings hemsida: socialdemokraternalinkoping.se HUR LÅNG TID HAR VI PÅ OSS ATT SVARA? Man kan svara på rådslaget till oktober år 2020. ANVÄND RÅDSLAGET SOM FÖRTROENDEVALD * STUDIEHANDLEDNING kommunal eller regional nämnd, kan kontakt och dialog med intressegrupperna vara viktiga för att få inspiration och insyn i människors vardag. Det kan handla om fackföreningar, bru- karföreningar inom hälso- och sjukvården, idrottsföreningar, handikapporganisationer, pensionärsföreningar, elevorganisa- tioner, etc. Rådslaget kan vara ett bra verktyg eller en bra utgångspunkt för diskussion med de här grupperna. Även om det inte går att räkna med att politiskt obundna organisationer själva lämnar in svar på rådslaget, så kan vi som politiker söka upp dem och samla in deras inspel! Bjud in dig och berätta att vi är intressera- de av hur de upplever samhället. Ta med några av frågorna och låt gruppens medlemmar/företrädare diskutera och reagera på dem. Skriv ned och lämna in på rådslagets digitala enkät. | 6 Vårt samhälle står inför större sociala utmaningar än på länge – så även Linköping. I en tid av ökande segrega- tion, en snabbt växande och åldrande befolkning samt växande klassklyftor är socialpolitiken ett avgörande verktyg för att möta problem och ge alla förutsättning- ar att leva ett gott liv. Inom socialpolitiken väljer vi i rådslaget också att inrymma frå- gor om otrygghet och kriminalitet. I en tid när dessa frågeställ- ningar, vars skadeverkningar i mångt och mycket hamnar på socialpolitikens bord, är högt på dagordningen är det viktigt att vi socialdemokrater diskuterar hur de ska lösas. Jämlika uppväxtvillkor Vårt välfärdssamhälle testas som allra mest när det gäller att utjämna ojämlika uppväxt- och livsvillkor. Stabila hemförhål- landen är en avgörande pusselbit för att ett barn ska få en bra uppväxt och exempelvis kunna tillgodogöra sig utbildning. Idag befinner sig 800 hushåll i Linköping långvarigt utanför arbets - marknaden, varav många barnfamiljer. Samtidigt är barnfattigdom ett problem i delar av Linkö- ping, med exempelvis vräkningar av barnfamiljer som följd. Vi vet att det påverkar barnets hemförhållanden negativt. Samti- digt har svensk skola blivit allt sämre på att kompensera för elevers olika uppväxtvillkor. I Linköping har under senare år försök gjorts med närmare samarbete mellan samhällets sociala insatser och skolan, för att minska risken för att problem ramlar mellan stolarna. Socialtjänsten har olika verktyg för att hjälpa unga som hamnat i problem. Ett verktyg är placeringar, såväl i familjehem som placeringar av vårdkaraktär, exempelvis HVB (hem för vård eller boende) och hem inom Statens Institutionsstyrelse (SiS). Ett problem är dock att dessa placeringar ofta är oerhört dyra för kommunen, samtidigt som de inte alltid hjälper indivi- den på rätt sätt. Det kan bero på att insatsen ges i fel tid, eller att den inte passar för just den individens problematik, på svag uppföljning när man väl kommer hem igen eller att verktygen inte finns för att åstadkomma förändringar i hemmet. Segregation Idag är boendet i Linköping tydligt segregerat. I områden ut- anför innerstaden skiljer det tydligt i inkomstnivå, arbetslöshet och sjuktal mellan olika stadsdelar. Människor med små ekono- SOCIALPOLITIKEN OCH ETT TRYGGARE SAMHÄLLE SOCIALPOLITIKEN OCH ETT TRYGGARE SAMHÄLLE | 7 miska resurser har ofta svårt att hitta andra bostadsmöjligheter än i något av kommunens miljonprogramsområden. I ett antal av kommunens områden som domineras av villor och radhus är situationen den omvända – med höga inkomster, låg arbets- löshet och låga sjuktal bland befolkningen. Allt fler kommuner vittnar om att en växande del av befolk - ningen har svårt att klara sig på den ordinarie bostadsmarkna- den. Idag tillhandahåller kommunen ett mindre antal hyreskon- trakt insprängt i det ordinarie lägenhetsbeståndet, 400 st, till personer som inte kan få ett ordinarie hyreskontrakt – men sys- temet är svårt att bygga ut på grund av höga hyror i nybyggda bostäder och en generell bostadsbrist. Kommunen kan genom en aktiv bostadspolitik välja att planera blandade bostadsområden med olika typer av bostäder. Samtidigt står vi i stort sett utan nationella verktyg för att un- derstödja ett byggande som ger människor med svag inkomst möjlighet att komma in på bostadsmarknaden. Otrygghetens skadeverkningar Linköping har under det senaste året återigen drabbats av gäng- kriminalitetens skadeverkningar, och det har det blivit påtag- ligt att problematiken påverkar oss alla. Den minskar tilliten människor emellan och riskerar att leda till att Linköpingsborna tappar tilltron till samhällets möjlighet att lösa samhällsproble- men. Samtidigt ser vi en utveckling där exempelvis Polisen blir alltmer centraliserad och uppfattas som betydligt mindre närva- rande i invånarnas vardag. Sedan 2015 har svenskarna en övervägande negativ bild av utvecklingen i Sverige. Mer än dubbelt så många tycker att utvecklingen går åt fel, snarare än rätt håll. Samtidigt är kri- minaliteten bara påtaglig i vissa delar av samhället, och i vissa särskilt utsatta stadsdelar. Vi vet att droghandel förekommer i Linköping och sker idag öppet i delar av kommunen. En drog- handel som ofta har kopplingar till gängkriminalitet som föder våld och mer kriminalitet, inte minst bland unga. En annan typ av otrygghet handlar om ensamhet. Ofrivillig ensamhet är ett växande samhällsproblem. Äldre personer är en grupp som är särskilt utsatt för ensamhet, när partnern gått bort eller närmaste anhöriga flyttat. Idag erbjuds en del aktivi - teter, som olika typer av mötesplatser, till äldre för att motverka ensamhet. Samtidigt växer också ensamheten bland yngre. I både svenska och internationella mätningar uppger sig yngre personer vara en av de grupper som upplever sig som mest ensamma. Äldres livsförutsättningar är en viktig fråga för den social- demokratiska socialpolitiken. Samhället står inför en stor de- mografisk utmaning, med allt större andel äldre i förhållande till befolkningen i arbetsför ålder. Att vi blir allt äldre innebär både att Linköping har många friska pensionärer i allt högre åldrar, liksom allt fler sjuka äldre. Idag står äldreomsorgen in - för flera utmaningar, såsom rekrytering av utbildad personal och tillgången till vårdplatser. I ett bredare perspektiv finns det idag många äldre vars ekonomi är svag, vilket bland annat gör det svårare att flytta och hitta en bra bostad som passar en ny livssituation. LÄSTIPS Den bästa vården är den som aldrig ges – en socialdemokratisk strategi för att förebygga ohälsa , Tankesmedjan Tiden, (2019). ”I både svenska och internationella mätningar uppger sig yngre personer vara en av de grupper som upplever sig som mest ensamma.” Skäggetorp är utpekat av Polisen som ett särskilt utsatt bo- stadsområde. Är det ett bekymmer och vad behöver göras för att bli av med den stämpeln? SOCIALPOLITIKEN OCH ETT TRYGGARE SAMHÄLLE | 8 1. En viktig fråga på det socialpolitiska området är gräns- dragningen mellan samhällets och individens egna ansvar. Föräldrarna har ansvar för att ge sina barn en bra uppväxt, men vad kan och bör samhället kompensera när föräldraansvaret brister? Behöver föräldraansvaret förtydligas? 2. Under de senaste decennierna har allt mer samhälle- ligt stöd, som socialkontor, polis och arbetsförmedling centraliserats, alltså flyttat in i stadskärnorna. Är det tillräckligt enkelt att få hjälp där vi bor, eller behöver samhällsservicen finnas närmare? Om ja, vilka delar? 3. Civilsamhället lyfts ofta fram som ett viktigt redskap för integration, delaktighet och demokratisk fostran. Är det rimligt att förlita sig på föreningar och frivilligorganisa- tioner för att lösa samhällsproblem? 4. Socialdemokraterna har länge ställt sig bakom en politik där olika boendeformer blandas, för att undvika segre- gation. Hur gör vi det – särskilt när priserna för nybygg- da bostäder skenar? Kan kommunala fastighetsbolag som Stångåstaden och Lejonfastigheter ta ett större ansvar för att minska segregation och utsatthet? 5. Under efterkrigstiden har den dominerande inställning- en inom svensk bostadspolitik varit att riktat byggande mot personer med låg inkomst (ibland kallat “social housing”) inte gynnat sammanhållningen i samhället. Är det fortfarande ett rimligt ställningstagande, eller bör vi börja bygga särskilda bostäder, med subventionerad hyra, som bara låginkomsttagare får hyra? 6. När svenskarnas syn på samhällsutvecklingen mäts i opi- nionsundersökningar är en tydlig majoritet pessimistiska och oroliga. Hur kan vi med praktisk politik i Linköping motverka att pessimism och oro breder ut sig? 7. Skäggetorp är utpekat av Polisen som ett särskilt utsatt bostadsområde. Är det ett bekymmer och vad behöver göras för att bli av med den stämpeln? 8. Kriminalitet och droghandel får stora skadeverkningar på lokalsamhället, i form av våld, parallella samhälls- strukturer och otrygghet hos allmänheten. Hur kan den lokala politiken motverka den utvecklingen? 9. Grunden för en kriminell livsstil läggs ofta i en mycket ung ålder. Vilka insatser är viktigast för oss att fokusera på för att förebygga framtida kriminalitet? 10. Hur kan den lokala politiken bidra till minskad ensamhet bland Linköpingsborna, yngre som äldre? 11. Vad är viktigast för att förbättra livssituationen för Linkö- pings äldre befolkning? 12. Vad är viktigast att fokusera på när vi bygger framtidens äldreomsorg? 13. Har ni andra tankar, idéer och förslag som ni vill skicka med angående den lokala socialpolitiken? RÅDSLAGSFRÅGOR – SOCIALPOLITIKEN SOCIALPOLITIKEN OCH ETT TRYGGARE SAMHÄLLE | 9 Klimatförändringarna är ett verkligt hot mot vår civili- sation och ett problem som även den lokala politiken behöver bidra till att lösa. År 2015 enades världens länder om att ta sig an klimatförändringarna genom Parisavtalet. I överenskommelsen åtar sig varje land motverka den globala uppvärmningen och att hålla den under 2°C (till år 2100 jämfört med förindustriella nivåer) samt en målsättning att den ska begränsas till 1,5°C. I dagsläget är mängden koldioxid i atmosfären, en av orsakerna till växthuseffekten, högre än på mycket länge. Mellan 1990 och 2015 ökade de globala koldioxidut- släppen med 50 procent. Medel- temperaturen på jorden de senaste åren är högre än någonsin tidigare uppmätt. I stort sett alla år under 2000-talet har var varmare än i stort sett alla år under 1900-ta- let. Under 2019 var juli månad den varmaste som någonsin uppmätts i många europeiska länder. Tyvärr är ekologisk hållbarhet ett av få områden där ut- vecklingen går åt fel håll. Av de åtta millenniemålen var det bara inom detta mål utvecklingen gick åt fel håll. Om utsläppen fortsätter att stiga riskerar vi att nå en genomsnittlig global upp- värmning som överstiger 2°C, någonting som skulle få allvarli- ga konsekvenser för ekosystem, vattentillgång, matproduktion, hälsa och i slutändan mänsklig säkerhet och välfärd. Nuläget i Linköping Linköpings kommun har som målsättning att Linköping ska vara koldioxidneutralt 2025, vilket innebär att Linköpings kom- mun inte ska tillföra något nettotillskott av koldioxid till atmos- fären. Kommunkoncernens handlingsplan 2018-2020 för kol- dioxidneutralt Linköping 2025 lyfter fem avgörande områden: elproduktion, energianvändning, transporter, klimateffektivt näringsliv och klimatsmarta Linkö- pingsbor. Även informations- och kommunikationsinsatser poängte- ras som viktiga politiska verktyg. Handlingsplanen fastställer ett stort antal insatser som gjorts och ska göras, bland annat in- stallationer av solceller på kommunala byggnader, införandet av gröna påsen i alla kök samt olika nätverk och forsknings- samarbeten för näringslivet. Vi kan konstatera att kommunen bedriver ett ambitiöst miljö- och klimatarbete, men trots det bidrar vi Linköpingsbor till en ohållbar global utveckling ge- DEN LOKALA KLIMATPOLITIKEN ”Mellan 1990 och 2015 ökade de globa- la koldioxidutsläppen med 50 procent.” DEN LOKALA KLIMATPOLITIKEN | 10 Tips på samtalsstart! Gå laget runt och låt varje person berätta om en förändring som de eller någon i deras närhet gjort av miljöskäl. RÅDSLAGSFRÅGOR – DEN LOKALA KLIMATPOLITIKEN 1. Bensinupproret är ett exempel på hur miljöambitioner (i form av höjd bränsleskatt) blivit kraftigt ifrågasatta av många svenskar. Hur skapar vi en folklig miljöpolitik som gemene man kan ta till sig och uppskatta? Ska miljöförslag vara generella eller anpassade beroende på inkomst, var man bor, etc? 2. Linköpingsborna har skilda ekonomiska förutsättningar att delta i miljöomställningen. Hur skulle en klimatpolitik kunna se ut som tar hänsyn till flera olika typer av grup - per, t.ex. stad-land, män-kvinnor, höginkomsttagare-låg- inkomsttagare och infödda-invandrade? 3. Hur kan vi engagera det lokala näringslivet i arbetet för en hållbar utveckling? 4. Linköpings kommun köper in livsmedel till skolor och annan offentlig verksamhet. Det vi äter påverkar klima- tet. Det finns olika åsikter om hur vi ska prioritera vid inköp av livsmedel t.ex. ekologiskt vs. närproducerat, vegetariskt vs. närproducerat kött. Hur ska kommunen prioritera vid inköp av livsmedel? En köttfri dag i veckan är redan norm i skolorna - ska vi ha en köttfri skola? 5. Saab är en av Linköpings största arbetsgivare, vilket ger kommunen både tillväxt och många arbetstillfällen. Samtidigt bidrar flyg och våra flygplatser till den globala uppvärmningen. Vilken inställning bör vi som parti ha till Saab, flyg och våra flygplatser? 6. Många är beroende av bilen för att ta sig till sitt arbete, men många tar också bilen för onödigt korta resor. Hur skall vi minska utsläppen samtidigt som vi vill att det skall vara möjligt att bo och verka i hela kommunen? 7. Bilen bidrar till både buller och utsläpp i staden. Bör innerstaden och stadsdelscentrum vara bilfri – eller ska vi öppna bilparkering på Stora torget igen? 8. Linköping är en stad som expanderar. En stor del av expansionen sker genom byggande av hus och radhus i förorter till staden. Vår växande befolkning behöver bostäder, men samtidigt finns en risk att jordbruksmark eller skog med biologisk mångfald går förlorad. Hur ska vårt parti resonera när tillväxt och natur krockar? 9. Allt fler reagerar idag mot vad man uppfattar som ett slit- och slängsamhälle där t ex engångsanvändningen av plast och den korta livslängden på kläder och andra produkter går stick i stäv med våra hållbarhetsambitio- ner. Bör politiken understödja eller ta egna initiativ för ökad cirkulär ekonomi? 10. Frågorna ovan har berört konsumtion, resande, närings- livet, biologisk mångfald och tillväxten. Har ni andra tankar, idéer och förslag som ni vill skicka med angåen- de den lokala miljöpolitiken? nom vår livsstil. En stor utmaning för kommunen är att få alla medborg- are att känna sig delaktiga i omställningen och att självmant välja hållbar konsumtion. Här är det viktigt att ge näringslivet incitament för att skapa hållbara produkter och tjänster som de kan erbjuda medborgarna. En viktig vision i miljö- och kli- matarbetet är att alla medborgare ska känna att de får ta del av minst en innovativ idé och dess utveckling, Linköpingsborna ska känna att de lever i en stad i framkant. Linköping är bebott av en stor mängd olika grupper i samhället och i den gröna om- ställningen kan alla grupper behöva förändra någon vana, men målsättningen måste vara att alla samtidig ska få ut någonting värdefullt av omställningen. En ständigt aktuell fråga inom miljödebatten är frågan om stad respektive landsbygd. Linköping är en kommun där många invånare bor utanför staden och är i stort behov av bil för att arbeta och ta del av samhällsservice. Det blir därav socialt ohållbart att försvåra dessa personers tillgång till fungerande transporter. Detta är ett exempel på att åtgärder för klimatet och miljön måste övervägas med fler parametrar i åtanke. Den mänskliga utvecklingen och välfärden, som brukar kallas den sociala hållbarheten, kan inte åsidosättas. Bilen har blivit en symbol för debatten om klimatpolitiken. Hur ska vi minska utsläppen samtidigt som vi vill att det ska vara möjligt att bo och verka i hela kommunen? DEN LOKALA KLIMATPOLITIKEN | 11 Skolan ska bygga grunden för ett gott samhälle genom att ge alla barn en bra start på livet och öppna dörren för ett bra vuxenliv. Linköping är av historiska skäl en lärdomsstad, med starka skolor och ett välrenommerat universitet. Men hur står sig Linköpings skola i en jäm- förelse idag? Under läsåret 2017/2018 nådde 75 procent av niondeklassarna i Linköpings grundskolor alla mål när det gäller godkända be- tyg i samtliga ämnen. I en nationell jämförelse av de resultaten landar kommunen på plats 120 av landets 290 kommuner. Av de elever som slutade gymnasiet på något nationellt program i Linköping 2017/2018 hade 72,6 procent av dem lyckats erhålla grundläggande behörighet till högskolestudier. Med detta placerar sig Linköpingseleverna på plats 101 av lan- dets 290 kommuner. Skillnaderna i resultat är dock väldigt stora när man bryter ned resultaten utifrån ursprung och föräldrar- nas utbildningsnivå. En segregerad och ojämlik skola Linköping är en segregerad stad och det märks inte minst inom skolan. Det tidiga 1990-talets omfattande marknadsreformer, med fritt skolval och friskolereformen, skapade en av världens mest marknadsutsatta skollor. Få andra länder har ett skolsys- tem där det är så lätt för företag att starta friskola och få del av offentliga medel. Det fria skolvalet i kombination med fler fristående skolor är viktiga orsaker bakom den växande skol- segregationen. Friskolor har ofta fler resursstarka elever. Skolvalet nytt - jas framförallt av familjer där föräldrarna har god ekonomi och längre utbildning, vilket leder till en starkare segregation genom att resursstarka aktivt väljer bort skolor i socioeko- nomiskt utsatta områden. Detta trots att skolvalet i teo- rin skulle kunnat leda till att man kan bryta den skolsegre- gation som följer av bostads- segregationen. Samtidigt har kommu- nen inte juridisk möjlighet att påverka elevsamman- sättningen. I Linköping finns dessutom ett väl ut - byggt system med s k pro- filklasser, för exempelvis musik, dans och idrott, som har en tydlig överrepresen- tation av elever från hem med stor studievana – vil- ket ytterligare spär på skol- segregationen. Med den starka skol- segregation som råder får SKOLPOLITIKEN Socialdemokratisk valaffisch från 1948. Då var utbildning dyrt och ofta inte tillgängligt för familjer med sämre ekonomi. Är det här ett problem, även idag? SKOLPOLITIKEN | 12 skolorna idag mycket ojämlika förutsättningar att lyckas med sina uppdrag. Rekrytering och arbetsmiljö Skolverket bedömer att det om tio år kommer saknas 80 000 behöriga lärare i landet. Linköpings kommun har en fördel i och med att Linköpings universitets lärarutbildning är en av landets största och bästa, men har ändå rekryteringsproblem. För att lyckas med kompetensförsörjningen är det av betydelse att kunna erbjuda en bra arbetsmiljö för lärare och övrig perso- nal som är verksamma i skolan. Svensk skola och därmed också skolan i Linköping har länge varit drabbad av en stor lärarbrist vilket gör skolans utma- ningar ännu större. Allt fler obehöriga lärare anställs för att fylla ut de behov som finns och därmed riskerar kvaliteten på under - visningen sjunka. Lärarbristen medför också större klasser än önskvärt och en stressigare arbetsmiljö för de lärare som idag jobbar i skolan. Samtidigt uppger många lärare att maktbalan- sen förskjutits så att föräldrar idag lägger sig i deras arbete och vardag betydligt mer än tidigare, på ett destruktivt sätt, vilket orsakar problem. En trygg och inkluderande studiemiljö För att eleverna ska få en bra skolgång är det viktigt att skolan tillhandahåller en trygg och lugn studiemiljö, fri från mobbning och skolk. Idag diskuteras allt oftare bristen på ordning och studiero i skolan. Lärarfacken har bland annat slagit larm om att dagens bestämmelser underminerar lärarnas roll som vux- na auktoriteter i skolmiljön och att anmälningar om kränkande behandling tar allt större tid av lärare och rektorer. Bristen på ordning riskerar att slå särskilt hårt mot de som har föräldrar utan en längre studiebakgrund. Det växande problemet med hemmasittare som undviker att gå till skolan för att de känner ett obehag leder till att barnen missar skolans kunskapsmål. För barn som far illa kan skolan göra stor skillnad (se även rådslagsmaterialet om socialpolitik). Skolrelaterade problem och social utsatthet hänger ofta sam- man och kan förstärka varandra. Forskning visar att skolfram- gång är den starkast skyddande faktorn för alla barn och därför är det extra viktigt att de här barnen får en chans att lyckas i skolan och att skolan är en trygg plats för dem. LÄSTIPS Obehöriga att underkänna Reformer för en skola som hjälper – inte stjälper , Tankesmedjan Tiden 2019 SKOLPOLITIKEN | 13 1. Statistiken över skolresultat är nedslående men samti- digt tydlig – föräldrarnas utbildningsbakgrund är avgö- rande för hur det går för den enskilde eleven. Hur ska vi förändra skolan så att den ger goda förutsättningar att lyckas, även för elever med mindre studievana föräldrar? 2. Hur ska vi kompensera för den tydliga skolsegregatio- nen – behöver kommunen stänga skolor för att minska segregationen eller finns det andra vägar att gå? 3. Hur ska vi forma framtidens grundskolor och gymna- sieskolor för att motverka segregationen? Geografisk placering? Storlekar? Antal elever? Yrkesförberedande program eller högskoleförberedande program på gym- nasieskolorna? 4. Hur ska vi tackla problemen med hemmasittare? Ska vi använda böter för föräldrar vars barn inte går till skolan? Vilket ansvar har skolan under, respektive, efter skoltid? 5. Hur skapar vi en tryggare skola med bättre arbetsmiljö för elever och lärare? 6. Hur kan vi lokalt arbeta för att locka fler till läraryrket och säkra kommunens framtida kompetensförsörjning till skolan? 7. Idag upplever många lärare att de undermineras av föräldrar som lägger sig i och ställer orimliga krav på lä- rarna, samt att man anmäler lärare i högre utsträckning. Hur ska vi hantera den utvecklingen? 8. Allt fler elever söker aktivt till grundskolor som ligger i centrala Linköping, istället för ute i stadsdelarna. Ska vi understödja den utvecklingen genom att bygga grundskolor i innerstaden, eller bör vi försöka motverka utvecklingen och därmed lämna öppet för fler friskolor att etablera sig i innerstaden? 9. När kommunen bygger nya förskolor byggs nästan alltid stora enheter, ofta med plats för 120-160 barn, ibland ännu fler. Anledningen är kostnadseffektivitet, men också för att ge goda förutsättningar att organisera en bra verksamhet. Är det en rimlig inställning, eller blir de nybyggda förskolorna för stora? 10. Har ni andra tankar, idéer och förslag som ni vill skicka med angående den lokala skolpolitiken? RÅDSLAGSFRÅGOR – SKOLPOLITIKEN SKOLPOLITIKEN | 14 Vi socialdemokrater ser det stora värdet som ett ar- bete kan ha för en människa. Det bidrar till mening, sammanhang och välmående att känna att man bidrar och uppbär sin egen försörjning. Samtidigt vet vi hur avgörande goda arbetsvillkor är för att klara arbetsli- vets prövningar i längden. Det handlar om makt och inflytande på arbetsplatsen, liksom arbetets organisering och tyngd. I tider av ständig förändring och hård internationell konkurrens blir även möjligheten för återkommande lärande av stor betydelse. Arbetslivets villkor Arbetslivet förändras idag i snabb takt, med allt tuffare krav på den anställde som följd. I LO-rapporten Bättre och bättre dag för dag? Arbetsmiljön i ett kvarts sekel (2018) konstateras att stressen, utsattheten för buller och ett för kroppen slitsamt arbete ökar brett inom arbetaryrkena. Samtidigt har egenkontrollen över arbetstakt och tillgången till företagshälsovård minskat under de senaste decennierna. Det senaste året har den stora mäng- den allvarliga arbetsplatsolyckor, bland annat inom byggsek- torn, också uppmärksammats i debatten - även dessa ett tecken på stress och bristfälligt arbetsmiljöfokus. Inom välfärdsyrkena är delade turer, där den anställde inte ges möjlighet till en sammanhållen arbetsdag, en viktig orsak till dålig arbetsmiljö. Otydliga arbetstider, och timanställningar, där man ständigt är uppkopplad och nåbar är en källa till stress och bristande återhämtning. Problemen med otrygga anställningar drabbar i högre utsträckning de som arbetar inom LO-yrken än andra grupper på arbetsmarknaden, och såväl kvinnor som utrikesfödda är överrepresenterade. Det här är ojämlika struk- turer som tydligt påvisas i LO:s rapport “Dagens och morgondagens arbetsmarknad - 2019” Inom breda löntagargrupper, både på arbetar- och tjäns- temannasidan, skruvas arbetstempot successivt upp. I Linkö- pings kommun ökar långtidssjukskrivningarna bland de anställ- da och mycket talar för att bara de senaste åren inneburit ökad arbetsbelastning inom kommunens stora arbetsplatser, såsom skola, förskola och omsorgen. I Regeringens rapport Arbetet i framtiden från 2015 konstate- ras att den ökade digitaliseringen inom arbetslivet inneburit en mer polariserad arbetsmarknad. Datorer och autonoma system kan idag göra saker som tidigare utfördes av anställda i mitten av kompetensstegen. När dessa jobb inte finns kvar skapas en hårdare konkurrens om jobb med kortare utbildningskrav. Exempelvis konstaterar Arbetsförmedlingen i sin fram- tidsprognos över behoven på arbetsmarknaden att behovet av elektriker, snickare och murare kommer vara god – medan ef- terfrågan på kassapersonal, som successivt ersätts av digitala system, minskar. Sammantaget innebär det här ett behov av ak- tiva insatser för att höja kompetensen hos breda grupper på ar- betsmarknaden, för att vara beredda på ett förändrat arbetsliv. Arbetslöshet och vägen till ett arbete Linköping har väldigt goda förutsättningar för en låg arbets- löshet. Invånarna har hög utbildningsnivå med över 50 % med eftergymnasial utbildning (jmf med 35 % i Norrköping), och jämförelsevis låg andel av befolkningen med endast förgym- nasial utbildning. Men skillnaderna mellan stadsdelarna i Lin- köping är betydande. I Skäggetorp är cirka 17 procent öppet arbetslösa, medan endast 3,5 % saknar jobb i Hejdegården och Ljungsbro. Blandningen av olika typer av företag och olika storlekar gör att kommunen på ett bra sätt kan stå emot konjunktur- svängningar. Vi har också många arbetstillfällen inom kom- munen och i vårdsektorn. Detta återspeglas även i arbetslös- ARBETSLIV OCH ARBETSMARKNAD ARBETSLIV OCH ARBETSMARKNAD | 15 hetsstatistiken (6,1 % i Linköping, 6,9% i Riket och 11,3 % i Norrköping (andel arbetslösa av arbetskraften). 58 procent av de arbetslösa är utrikesfödda i Linköping och 54 procent är män. Hälften av de som deltar i etableringsuppdraget (ett pro- gram som riktar sig till nyanlända invandrare för att etablera sig på arbetsmarknaden) saknar gymnasiekompetens och ca 10 % av den utrikes födda arbetskraften har en utbildning kor- tare än 9 år, oftast kortare än 4 år. Antalet hushåll som erhål- ler långvarigt försörjningsstöd i Linköping är cirka 800. I den här gruppen finns goda skäl att hävda låg utbildningsnivå som avgörande orsak. Linköpings kommun har bland de högsta siffrorna i landet avseende biståndstagare med långvarigt och mycket långvarigt försörjningsstöd. Adekvat utbildning är det mest avgörande för personer att hitta ett jobb. Det gör att de som löper störst risk att vara lång- tidsarbetslösa är personer över 55 år, ungdomar upp till 25, per- soner som är födda utanför Sverige samt personer med någon form av funktionsnedsättning. Många faktorer spelar roll för att vara attraktiv på arbets- marknaden. Dit hör yrkeserfarenhet, språkkunskaper, tillgången till informella och formella nätverk och den egna motivationen. Å andra sidan har tillgången till lediga jobb, anställningskrav och kulturella barriärer också en betydelse för möjligheten till ett jobb. Ett stor utmaning är att matcha de stora behoven av arbetskraft i såväl offentlig som privat verksamhet med det kom- petens som finns att tillgå. 1. Traditionellt sett har vi socialdemokrater värnat det goda arbetet, dvs ett arbete som är mer än försörjning. Vad innebär det goda arbetet idag? Hur når vi dit? 2. Vilka krav kan och bör vi ställa, på offentliga arbetsgiva- re och andra, för att säkerställa goda arbetsförhållanden och kompetensutveckling? 3. Det finns de som säger att arbetsmarknaden ställer för höga krav på formell kompetens idag. Håller ni med om det? Bör vi vara öppnare för utbildning av redan anställda? 4. Vi vet idag att språkkunskaper är viktiga för att klara sig på den svenska arbetsmarknaden, men är kravet på att kunna språket för att få arbeta överdrivet? Finns det arbetsuppgifter som man kan utföra utan att kunna språket så bra? 5. Vilket ansvar har individen, samhället och arbetslivet för möjligheten för vuxna att skaffa sig kompetens som leder till jobb? Var går gränserna? 6. Vilka krav bör kommunen ställa på arbetslösa för att få försörjningsstöd? 7. Hur kan vi få mer populära yrkes/gymnasieutbildningar där det råder arbetskraftsbrist? 8. Idag är många arbetsgivare, inklusive kommuner och region, dåliga på att anpassa arbetslivet så att det fung- erar för personer med exempelvis funktionsnedsättning. Hur kan vi arbeta för en mer inkluderande arbetsmark- nad där även den med funktionsnedsättning eller låg utbildning får plats? 9. Vi har en ambition om att minska antalet personer inom daglig verksamhet – en kommunal verksamhet för personer i yrkesverksam ålder som inte klarar ett arbete på öppna arbetsmarknaden. Istället vill vi att fler kommer in på “ordinarie arbetsplatser”. Är det rimligt att ställa krav på att fler arbetsplatser tar emot personer med funktionsnedsättning – eller skapar det för mycket stress i ett redan utsatt arbetsliv? 10. Linköpings kommun har flera resursstarka bolag. Bör dessa göra mer för att minska arbetslösheten bland utsatta grupper? (Ett exempel är projektet Linkstep som Stångåstaden startade under förra mandatperioden) 11. Har ni andra tankar, idéer och förslag som ni vill skicka med angående den lokala arbetsmarknadspolitiken? RÅDSLAGSFRÅGOR – ARBETSLIV OCH ARBETSMARKNAD ARBETSLIV OCH ARBETSMARKNAD LÄSTIPS Bättre och bättre dag för dag? Arbetsmiljön i ett kvarts sekel , LO-rapport, (2018). Arbetsgivarintressets EU , Rapport Tankesmedjan Tiden, (2019). Många arbetsgivare skriker efter folk att anställa. 70 % av arbetsgivarna i Linköping uppger att det är svårt att hitta ar- betskraft. Det är brist på allt från sjuksköterskor och barnsköta- re till programmerare och slaktare. Samtidigt står många platser tomma på våra yrkesinriktade utbildningar, och antalet som utbildas inom många branscher är alltför lågt.