att papper är mysigt ska man inte göra sig några illusioner om att fanzine var bättre sätt att kom- municera med supporterleden än sociala medier. Men samtidigt kan inte internet fullt ut ersätta allt det som fanzinen gav. I det här numret publicerar vi en granskning av Stockholms nya regionpolischef Mats Löfvings tidigare arbete mot fotbollen, som länspolismästare i huvudstaden, samt ett reportage om Hammarbys samarbetsklubb IK Frej. Sådana publicering hade gjort sig sämre på en blogg eller i ett facebookinlägg. Ett fanzine som ges ut idag kan inte ha samma in- nehåll som ett fanzine som gavs ut på 90-talet. Det finns ingen som är intresserad av att köpa en try- cksak vars innehåll är alkoholromantik och skriben- tens åsikter om vem som borde spela högerback. Den sortens innehåll gör sig bättre (och dessutom gratis) i ett twitterflöde. Ett fanzine anno 2020 måste ha en annan ambition. Vår är ett initierat och nyfiket Hammarbyfanzine med supportrar- na i fokus. Huruvida det lyckas är upp till läsaren. Grönvita hälsningar, Viktor Asp Ett fanzine för de få som kan leva 20 26 Bild: Bajen Club Sofia Redaktion Redaktör och ansvarig utgivare Viktor Asp Layout Max Ström Viktor Asp Korrektur Mikael Bjuremalm Skribenter Isak Gröndahl Viktor Edström Viktor Schröder Kelly Paul Na Tryckt av Drukātava i Riga, Lettland 17 14 6 18 Bakåtpass Redaktionen Ett uppslag med nedslag i den grönvita historien. Elden är lös Isak Gröndahl & Viktor Asp Stockholm har fått en ny regionpolischef. Vad innebär det för fotbollen? På spåret Redaktionen Följ med Myten på de bortaresor vi inte får göra. Blicken utifrån Paul Na 16-åriga Thibault från Reims har gjort en taktisk analys av Stefan Billborns Hammarby. Innehåll 4 kaffe (haiku) Elis Monteverde Burrau “han i baren frågade om jag skulle se matchen och jag svarade “ja, jag ska se matchen!”. i mitt svettiga huvud finns det oftast bara en match, jag skrek det inte, men jag sa det väldigt tydligt.” Slut på sagan Viktor Asp Om IK Frejs dåtid och framtid. Fotboll i coronans tid Viktor Schröder Kelly “Plötsligt framstår Nya Söderstadion som den mest avlägsna plats i Stock- holm, Sverige, världen.” 20 26 2 MYTEN FANZINE 3 Du som läser de här raderna håller premiärnum- ret av Myten i handen. Att kunna välkomna till ett nystartat fanzine tillägnat Sveriges mest dynamiska förening, tillika Södermalms vackraste kärlekshisto- ria, laget i våra hjärtan Hammarby IF, känns superkul. Som hammarbyare har vi ett fanzinearv att vara stolta över. Redan 1981 gavs det första numret av Bajen Fanzine ut och under 90-talet fanns sex olika fanzine som alla gav Bajensupportrarna en röst. Under 00-talet gavs Ultra Boys-fanzinet Addicted ut, parallellt med gratistidningen Södermalmsnytts satsning på veckotidningen Bajenbladet som täck- te Hammarbyidrott. De senaste tolv åren har för- gyllts av högkvalitativa produktioner i både bok och tidningsform från Supportrarnas Matchprogram Sedan dess har de flesta fanzine försvunnit. Delvis kan det förklaras av internet. När vi gjort research till det här numret och bläddrat igenom gamla ex av 90-talets fanzine framkommer det att fanzinen inte bara fanns till som journalistiska produkter. De fyllde också en funktion av att peppa till bortare- sor, låta bajare som ville komma till tals skriva av sig och ragga medlemmar till Bajen Fans. I ärlighetens namn, den funktionen fyller internet mycket bät- tre än analoga tidningar. Bara för att man tycker Carola Melin Ett stort och allvarligt problem utgör de s.k. supporters, som på fotbollsmatcher uppträder i mer eller mindre berusat till- stånd och skapar vanrykte åt den klubb de vill skänka sina sympatier. Med dessa supporters känner i varje fall inte Ham- marby Idrottsförening någon gemenskap och undanber sig all sådan uppvaktning. - Insändare i Hammarbyiten Nº29, 1971 de publik. Dagen efter matchen mot Åtvidabergs FF gladde sig Aftonbladet åt “rent sydländsk stämn- ing” på Söderstadion. Men samtidigt höjdes kritiska röster. I nummer 26 av Hammarbyiten kände sig föreningen nödgad att ta “Kvarnengänget” i försvar mot anklagelser om “fylleri, svinerier och busfason- er” som cirkulerat i pressen. I nummer 28 beklagade sig Bengt Eriksson över Idrottssveriges ointresse av att ta till vara på den Hammarbypublik han beskrev som “ett unikum inom svensk idrott”. Redan då var frågan om publikhantering brännande: “Tips i dags- pressen har alternerat mellan vallgravar, staket, tag- gtråd och hundar”, skrev Eriksson. Som tur var byggdes aldrig några vallgravar på Söderstadion. Att någon besökare på Hammarbys matcher uppträtt i “mer eller mindre berusat till- stånd” finns det däremot viss risk för. Vi hoppas att “Veritas” stod ut ändå. 1971 hade Hammarbys supportrar börjat sjunga på läktarna. 1971 kunde man fortfarande köpa mel- lanöl i matbutiker. Idrottssveriges relation till de två fenomenen var inte helt okomplicerad. Det vittnar den här insändaren, skriven av signatur “Veritas” och publicerad i medlemstidningen Hammarbyitens 29:e nummer, om. Överlag var pressen positiv till Hammarbys sjungan- MYTEN 4 BAKÅTPASS 5 Min tröja har jag givetvis kvar. Jag ser den ibland när det ska rensas i garderober, men den lig- ger lugnt och fint på sin plats. Jag har satt på mig min tröja nu och jag tänker på alla mål An- nette “Silen” Nilsson gjorde den guldsäsongen. Jag kom till Hammarby inför säsongen 1985 från Mallbackens IF. Båda klubbarna har jag att tacka för min karriär, men att få spela i en klubb som tar guld gör att den klubben hamnar närmast hjärtat. Det finns så mycket kärlek i Hammarby IF, det är så mån- ga goda människor i klubben som vill alla väl. Ham- marby är min favoritklubb utan tvekan, jag vill den klubben allt gott och jag är så tacksam att jag fick vara med i den stora gemenskapen, i familjen Bajen. Adidas var snabba med damstorlekar och tröjan var helt klart i dammodell. Säsongen 1985 gjorde vi 56 mål och släppte in 17 på 18 matcher. I ett fotbollslag är centrallinjen oerhört vik- tig, och vår bestod av målvakten Teveborg, mittback- en och lagkaptenen Sanna Granbeck, mittfältaren Annika Eriksson och Silen längst fram, som jag redan nämnt som en extremt bra forward. Vidare hade vi Annelie Leman och Mia Mohlin, som båda hade den viktigaste egenskapen som back, en otrolig snabbhet. Det var lätt att trivas i Bajen. Att träna var roligt, att spela var roligt, att resa var roligt, att umgås var roligt, att lyssna på tränaren var roligt, att hänga på Kanalplan var roligt. Vi skrattade mycket och alla spelare, le- dare och styrelsen var en familj, min familj just då. SM-finalen mot GAIS kommer jag ihåg. Ul- levi var enormt stort och jag var nervös innan matchen. Under matchen blev jag aldrig trött. Det var så mycket adrenalin som pumpade. Efter säsongen blev jag utnämnd till Årets stjärnskott och fick göra mina tre första landskamper. Någon från vårt lag skulle väl få komma med i landslaget och det råkade bli jag. Jag gjorde väl inte bort mig, men jag kände mig inte hemma heller. Jag trivdes bäst på Kanalplan. Min drivkraft fanns bara i Hammarby och jag spe- lade bara ett år till efter guldet. Sen föddes min dotter och då började en ny period i mitt liv. Men sedan dess har jag varit på några matcher. Bara man kommer in på Kanalplan kommer kärleken och värmen från klubben vi alla älskar, Hammar- by IF. I år hoppas jag att vi tar hem Elitettan, för Bajen ska alltid vinna och AIK ska alltid förlora. Så är det, och så ska det förbli. Och tröjan min var grön och vit är ett stående inslag på Bakåtpass, där en före detta Hammar- byspelare blickar tillbaka på en sär- skild säsong och en särskild matchtröja. Först ut är Carola Melin som skickar en hälsning om trö- jan hon bar år 1985, säsongen då Ham- marby för första gången blev svenska mästarinnor. 1975 skulle Sveriges herrlandslag kvala in till Fot- bolls-EM i Jugoslavien. Två träningsmatcher mot Skottland och Algeriet bokades in, men man anord- nade också en extra träningsmatch för de landslag- smän som tagits ut till Japantruppen - en förlaga till januariturnén. Valet av motstånd föll på Hammar- by IF, och därmed kunde 660 betalande se Bajen möta landslaget på Råsunda den 26 februari 1975. Bajen var i bra form: redan i andra minuten tog man ledningen på självmål. Landslagets Jan Mattsson kvitterade i 19:e minuten, men lagen gick ändå till pausvila i Bajenledning efter två mål av Kenta Ohls- son. I andra halvlek fortsatte Bajendominansen, och Kenta satte 4-1 och 5-1 innan ens en timme spelats. När Jan Mattsson gjorde sitt och landslagets andra mål i den 71:a minuten var matchen redan avgjord. En vecka senare fortsatte Hammarbys försäsong när laget mötte Älvsjö AIK i Thorstens Cup på Stora Mossens IP. Matchen slutade i förlust, 3 - 4. Bild: hifhistoria.se Ett märkligt inslag i den märkliga säsongen 2020 var Tony Gustavs- sons gästspel som hjälptränare. Vi väljer att minnas den här tecknin- gen Tony ritade och som public- erades i en artikel i Aftonbladet in- för säsongen 2009, med bildtexten “Tonys hälsning till fansen”. Till artikeln hade Aftonbladet förberett ett Hammarbyquiz, med frågor som “Vem har gjort flest mål för Hammarby?” och “När invigdes Söderstadion?”, som Tony fick svara på. Ham- marbys huvudtränare hade ett rätt av tio. Matcher vi önskar att vi mindes HAMMARBY IF - LANDSLAGET 5 - 2 Schyssta killar har grönvita hjärtan Ur Hammarbyiten Slut på Text: Isak Gröndahl och Viktor Asp Som Stockholms länspolismästare var Mats Löfving den drivande kraften bakom den kontroversiella strategin med polisnotor. Sex år och en införd villkorsstrategi senare är Löfving tillbaka i huvudstaden, den här gången som regionpolischef. Vad innebär det för Stockholmsfotbollen? I januari 2019 befann sig Hammarbys säkerhet- sansvarige Göran Rickmer på möte i sal 300 på Norrmalms polisstation på Kungsholmen. Informa- tionen som gått ut innan mötet hade inte på något sätt varit uttömmande, men Rickmer hade ändå haft sina aningar om vad som komma skulle. Formellt, av Polisen, kallades den typen av möte för dialogmöte, men internt, i Hammarbys organisation, användes benämningen delgivningsmöte. Man visste att när Polisen kallade var det ingen dialog som skulle ta vid. När en kallelse gick ut kunde man inte omförhandla mötets datum, plats eller tidpunkt. Ämnen var också bestämda i förväg och väl på plats brukade Polisen kommunicera ut riktlinjer, förväntningar och krav på fotbollsklubbarna, utan större intresse av vad klub- barna sa eller tyckte. Med Polisen diskuterade man inte bestämmelser, man delgavs besked. Rickmer hade också vissa aningar om hur han själv skulle kunna komma att reagera. Han visste att han själv hade avbrutit möten med Polisen, och lämnat lokalen i vredesmod, när han upplevde att mot- parten inte lyssnade. Till mötet var representanter för de allsvenska föreningarna inbjudna, och de intog stolsraderna i aulan jämte regionpolischefer och representanter från NOA, Polisens Nationella operativa avdelning. Rickmer hade inte förväntat sig mycket av mötet, men de besked som tillkännagavs från talarstolen var mer alarmerande än vad han någonsin hade kun- nat föreställa sig. Chefsjuristen malde på om noll- vision om ordningsstörningar, om ståplatsläktare vars kapacitet skulle minskas om sådana inträffade, om en trappa på vilken klubbarna skulle flyttas på beroende på hur många ordningsstörningar som in- träffade. Det sista steget var publikfria arrangemang. Rickmer fick bita sig i tungan. En representant från Malmö FF påtalade att hans klubb förvisso skulle ha råd med fler ordningsvak- ter och mindre publikintäkter, men att det knappast var fallet för alla klubbar i Allsvenskan. “Ja”, svarade charmtrollet till chefsjurist, “men det är ju frivilligt om man vill spela med publik eller inte”. Inombords gick topplocket på Hammarbys säkerhetsansvarige, rasande vände han sig om mot sin kollega i stol- sraden bakom, Mats Jonsson, säkerhetsansvarig i Djurgården, och stammade fram något osamman- hängande. Jonsson stirrade tillbaka, lyfte upp sin vänsterarm och drog, utan att säga ett ord, ned trö- järmen så att en pulsklocka blottades. Den visade 128 slag i minuten. REPORTAGE 7 MYTEN 6 för dyr) Poliskommendering, och reste tanken på villkorsgivning som metod för att komma åt de två huvudproblemen: för höga poliskostnader och för mycket pyroteknik. Polisens PM 2016:21 , som kom ut ett år efter Statskontorets utvärdering, fortsatte resoneman- get med villkorsgivning. Här tog man idén med villkorsgivning ett steg längre: för att få bukt med ordningsstörningar skulle tillståndsgivningen för evenemang bli progressiv. Om man skalar bort kanslisvenskan betyder det att kraven för att få hålla evenemang skulle bli hårdare för varje gång en ordningsstörning inträffade. Om en bengal tändes, skulle Hammarby bli tvungna att genomföra hårdare visitationer nästa match. Och om inte Ham- marby fick bukt med problemen, då skulle till slut ståplatssektionernas kapacitet minskas för att sedan försvinna. Ur ett myndighetsperspektiv är det såklart logiskt. Så länge som pyroteknik är ett brott måste någon hållas ansvarig. Problematiken med villkorsstrategin är att svenska fotbollsklubbar inte är några större maktfaktorer. 2019 gjorde Hammarby ett historiskt bra resultat och nådde en omsätttning på 200 mil- joner kronor. Det är drygt 50 miljoner kronor min- dre än ICA Medborgarplatsen. Den här inriktningen, med villkor som skärps och bestraffningar som slår mot alla besökare, pratar man ofta om som villkorstrappan, men det ordet förekommer ingenstans i PM 2016:21 . Polisen pratar istället om villkorsgivning och en åtgärdstrappa. Även om villkorsstrategin kan ses ha sin grund i Den ifrågasatta avgiften är det först säsongen 2019 bör- jar taktiken omsättas i praktiken. Varför det dröjer är svårt att spekulera i. Svenska Fotbollssupport- erunionen har pekat på överenskommelsen mellan Riksidrottsförbundet och Polisen som skedde under hösten 2018 som en utlösande faktor. Där och då ersattes dialogen mellan klubbarna och Polisen med dialog mellan Riksidrottsförbundet och Polisen. Strategin som rått från 2014 till 2017 får därmed anses vara avslutad med besked. Dialogen mellan klubbarna och Polisen upphör - hädanefter gäller en enkelspårig kommunikation från Polisen mot klub- barna. Säsongerna 2014 - 2019 hade Allsvenskan mer än två miljoner besökare , siffror som aldrig tidi- gare överträffats. En undersökning från förra året visar att 84 procent av alla besökare på allsvenska matcher var nöjda med upplevelsen. Någonstans måste alltså bilden av ordning hos Polisen skilja sig från publikens. Göran Rickmer beskriver åren mellan polisnotornas avskaffande och villkorstrategin införande som en säkerhetsmässig framgång, och ställer sig frågande till varför villkorsstrategin ens infördes. Rickmer: Ansvarig. Flera journalister och företrädare för klubbar pekar ut Stockholms nya polischef Mats Löfving som upphovsman till polisnotornas införande. Det känns som att oceaner av tid har förflutit sen dess, men det var bara ett år sedan. Då kunde 31 337 människor besöka Tele2 Arena för att se Nikola Djurdjić få ett mål bortdömt för offside på övertid i en hemmapremiär mot Kalmar FF. Det var på den tiden ingen utan högskolepoäng i sinologi hade hört talas om Wuhan, och fladdermussoppa lät som ett dåligt skämt. Det var på den tiden svensk fotboll präglades av en svår, infekterad strid mellan fotbollsklubbarna och Polismyndigheten, i en fråga som kallades för villkorstrappan. Om man vill förstå villkorstrappans uppkomst och implementering måste man backa bandet till den första januari 2014, då polisnotorna avskaffades. Där och då bestämde sig Polisen för att byta strategi. I tre år framöver skulle man satsa på dialog med fotbollsklubbarna och på att främja en positiv läk- tarkultur. Tillsammans med idrottsrörelsen arbetade Polisen fram ett PM som fick namnet En nationell strategi för att minska otrygghet, brott och ordningsstörn- ingar i samband med idrottsevenemang . En samar- betspartner i arbetet var Enable Sverige, en organ- isation som arbetar för att ordningsproblematik i fotbollssammanhang ska bemötas kunskapsbaserat. Enable Sverige var från början ett rent forskning- sprojekt som bestod av Filip Lundberg Verendel, Jonas Havelund och socialpsykologen Clifford Stott, som anses världsledande inom sitt fält. Pro- jektet beskriver sig som en länk mellan forskningen, Polisen och fotbollsrörelsen, och har på senare år kommit att involvera Anders Almgren, sociolog och före detta SLO i IFK Göteborg. Anders: – Den grundläggande poängen enligt modern polis- forskning är att jobba fram legitimitet och förtro- ende. Omgivningen ska se Polisen som en myndighet vars metoder är rättvisa, rimliga och förutsägbara. En omgivning som betraktar Polisens arbete som proportionerligt och professionellt kommer ha lät- tare att följa Polisens regler och påbud. Åren då metoden tillämpades ansågs av fotboll- srörelsen präglas av säkra arrangemang, och en förbättrad dialog med Polisen. Men en utvärdering som gjordes 2015 av Statskontoret över åren 2012 - 2014 gav en annan förklaring. Man konstaterade att polisnotorna inte ledde till att Polisen sparade pengar, och att det om något gjorde arbetet ännu svårare och relationerna med fotbollsklubbarna än mer infekterade. Men samtidigt tyckte man att vissa matcher fortfarande krävde en för stor (och 9 REPORTAGE 8 MYTEN 2016 - Polisen skriver PM 2016:21 . Här beskriver man för första gången mekaniken med trappan som man flyttas upp och ned på i enlighet med antalet ordningsstörningar som inträffat. I all väsentlighet är PM 2016:21 det som i debatten brukar kallas för “villkorstrappan”, men som i PM:et kallas för villkorsstrategin. 2018 - Riksidrottsförbundet gör en överenskommelse mellan Polisen och de själva. Dialogen mellan klub- barna och polisen ersätts av en dialog mellan Polisen och Riksidrottsförbundet. 2019 - Villkorsstrategin presenteras för klubbarnas säkerhetsansvariga på Norrmalms polisstation. Sammanfattning Vägen till villkorstrappan 2014 - En nationell strategi för att minska otrygghet, brott och ordningsstörningar i samband med idrottsevenemang , 2014-2017 tas fram. Man kom att arbeta efter den till år 2017. Strategin är framarbetad av bland annat Enable Sverige, och bygger på dialog parterna emellan. 2015 - Den ifrågasatta avgiften skrivs av Statskontoret. Man menar på att Polisens kostnader inte minskat sedan polisnotorna avskaffats och vill att Polisen ska jobba med villkorsgivning som strategi. – Det fanns ingen som klubbarna kunde vända sig till. Och när klubbarna sökte svar på varför Polisen hade fattat vissa beslut och begärde ut material, då lät Polisen sekretessbelägga. Fotbollsklubbarna ansåg att Polisnotorna gick i strid med allt vad det tidigare arbetet hade kännetecknats av. Polisen, å sin sida, menade på att ordningslagen bara gick att tolka som att fotbollsklubbarna skulle betala för sin bevakning, men när Kammarrätten prövade frågan menade de på att det fanns alla mö- jligheter att fortsätta med rabatten. När klubbarna använde sig av det argumentet svarade Polisen med 11 REPORTAGE att beslutet bara var länspolismästaren att tas. Pre- cis som den föregående länspolismästaren Carin Götblad hade kunnat besluta om att ge polisnotor, var det upp till länspolismästare Mats Löfving att ta beslutet att bort rabatten, trots att det stred mot klubbarnas önskemål, Polisens utvärderingar och Kammarrättens åsikt i frågan. Oskar Månsson: – Mats Löfving var en av de drivande personer- na bakom polisnotorna, förmodligen den mest drivande. Att klubbarna vann den striden var ett hårt slag för honom. En röd tråd från Polisnotorna till villkorsstrategin är bristen på transparens och kommunikation från Polisens sida. Hur polisiära beslut kring publikhan- tering fattas och följs upp är generellt sett ofta höljt i dunkel. När Hammarby ville veta anledningen för neddragningen av publikkapaciteten under hemma- matcherna i Svenska Cupen 2020, skickade Polisen ett svar som var så hårt maskerat av sekretessen att till och med Stockholmspolisens pressansvarige Ola Österling medgav att det var helt oläsligt. När Svenska Fotbollssupporterunionen begärde att få veta vilka personer som utgjorde Polisens nationella idrottsråd, svarade Polisen med att sekretessbelägga all information som rör idrottsrådet. Ur de protokoll som Fotboll Sthlm begärt ut och publicerat delar av framgår inte mycket mer än att samtliga polisregion- er har åtminstone en representant i idrottsrådet, såväl som NOA och Polismyndighetens rättschef. Vissa medlemmar i idrottsrådet har valt att berätta om sitt deltagande, däribland Ulf Johansson, som tills 2020, då han efterträds av Mats Löfving, varit regionpolischef i Stockholm. Med tanke på att Ulf Johansson haft direkt huvudansvar för idrottsrå- det, och att idrottsrådet består av representanter från de olika polisregionerna, är det kanske ingen vågad gissning att hans efterträdare, Mats Löfving, kommer ha ett visst sportsligt ansvar. Men eftersom handlingarna är sekretessbelagda är det svårt att veta säkert. I oktober 2020 visade Fotboll Sthlm på att NOA kommer att ta över ansvaret för idrottsrå- Tändvätska. Hammarbys supportrar har flera gånger tagit till läktarna för att göra sina röster hörda. Till vänster Malmö borta 2015 och till höger Djurgården hemma 2018. välkomnande miljö. På läktaren är alla väl- komna, dit kan min pappa gå, dit kan de som vill dricka några öl gå och dit kan barn- familjer gå. Det finns problem, men fotbol- 75 %:s rabatt på polis- kostnaden i samband med matcher, men hösten 2012 slopades den rabatten, och klubbarna var tvung- na att själva betala för Polisbevakningen. 10 MYTEN Det är ingen vågad gissning att Mats Löfving, i sin nya roll som regionpolischef, på nytt kommer att få ansvar över sportsliga frågor. – Om villkorstrappan hade införts på 90-talet, då hade jag kunnat förstå det. Då var det kravaller på var och varannan fotbollsmatch. 1995 hade vi tret- ton bortamatcher, på nio av dem greps människor för våldsamt upplopp. Men så ser det inte ut längre. Samhället har blivit fredligare på alla plan. Filip Lundberg Verendel är en av grundarna till En- able Sverige och hållbarhetsansvarig i Djurgården. När striden om polisnotorna rasade som hårdast författade han rapporten Incitament, som kom att få en stor påverkan på debatten. Filip: – När svensk fotboll är som bäst är det en väldigt våld mot supportrar. Om det kontroversiella beslu- tet att införa polisnotorna säger Månsson såhär: – Polisen hade hittat en juridisk lucka. De valde att tolka ordningslagen som att klubbarna som var ak- tiebolag var vinstdrivande. Därmed kunde de faktur- eras för polisnärvaron. Men det är bara byråkratiskt hårklyveri, alla klubbar funkar ju på samma sätt oberoende om de är aktiebolag eller inte. Polisnotorna gick i korta drag ut på att Polisen fak- turerade klubbarna som var aktiebolag för polisnär- varon på matcherna. I praktiken var Polisnotorna en slopad rabatt. Tills år 2012 hade klubbarna fått len är ändå överväldigande positiv i sin roll som en ventil för att träffas, socialisera sig och känna starka känslor. Villkorsstrategins plötsliga införande framstår som ett mysterium, men svår att se ur ett annat perspek- tiv än crescendot på en konflikt som låg i dvala från det att polisnotorna slopades. Så vad var egentligen polisnotorna? Oskar Månsson är sportjournalist och chefredaktör för Fotboll Sthlm . Som reporter har han blivit up- pmärksammad för sina granskande reportage, där Polisen ofta har varit i fokus. 2015 granskade Måns- son Polisens tester av bengaler för nättidningen Kit , och kom fram till att Polisen systematiskt förvräng- de tester för att få de resultat de själva ville ha. Ett år senare gjorde han den uppmärksammade gransk- ningen Utan rättvis chans för Offside om Polisens För Stockholmsklubbarna tillkännagavs polisnotor- na under ett möte hösten 2012. Flera personer som närvarade vid mötet vittnar om att beslutet uppfat- tades som en plötslig riktningsförändring man inte hade väntat sig. Inför mötet hade klubbarna förvän- tat sig diskutera en rad samarbetsfrågor, med polis- kostnader som en punkt av flera på dagordningen. Men det blev ingen diskussion. Istället beskrev Polisen en arbetsmetod som byggde på att de själva skulle bestämma hur stor poliskommendering en viss match innebar, och sedan skicka notan för de utposterade konstaplarnas timlöner till klubbarna. Det var ett oväntat beslut. Polisstyrelsen, Konkur- rensverket och Regeringens specielle utredare hade rekommenderat fortsatta rabatter, och Kammarrät- ten slog fast att det fanns laga grund för att fortsät- ta med den. Oskar Månsson: Polisen felbedömer pyroteknikens risker, och låter sig provoceras av en ungdomskultur med inslag av uppror. – Jag vill tro att de menar väl, men det finns en ut- maning i att polischeferna på strategisk och juridisk nivå är långt ifrån arbetet med fotbollens vardag. Det gör att de kan påverkas eller provoceras av en on- yanserad offentlig diskussion om maskerade unga män med rånarluvor och bengaler. De kan stressas av riskerna med pyro. Omedvetet eller ej börjar resonemangen bäras av känslor snarare än ett fak- taunderlag. Jag har svårt att förklara det på annat sätt. Det går helt enkelt inte att förena kunskaps- läget bakom SPT, med logiken i villkorsstrategin. Som villkoren tillämpades 2019 är de inte bara inef- fektiva, de är direkt kontraproduktiva. Lika prisad som Polisen varit för sitt arbete mot folkmassor, lika kontroversiell har dess arbete mot ungdomskulturer varit . Supporterkulturen, som är båda två på samma gång, utsätts delvis för de sidor av Polismyndigheten som av många anses välfungerande, men också för uttryck för Polisens byråkratisering och förlitning på enskilda personer. Enligt Göran Rickmer kan man här hitta en prak- tiskt betonad förklaring till bengalfokuset. Polismy- ndigheten är ständigt utsatt för nedskärningar och dras med otillräckliga resurser, och dessutom omor- ganiseras den så pass ofta att rutiner aldrig hinner sätta sig. Samtidigt förväntas Polisen leverera resul- tat som kan mätas i siffror. Göran Rickmer: – För några år sedan fanns det femton poliser i Stockholm som jobbade med idrottsfrågor. Många av dem jobbade i förebyggande syfte, de spred in- formation och försökte komma åt dem som hade våldet som en viktig del av sitt i supporterskap. Så jobbade man i många år, och det gav resultat. Men Polisen omorganiserade, och la ner den här avdelningen. De femton poliserna blev tre. Därefter bestämde sig Polisen för att bara jobba mot offent- liga tillställningar, det vill säga matcherna, för att där gick det enklast att mäta resultat. Och då blev ben- galerna viktiga. Under coronaåret 2020 har striden om villkorstrap- pan legat vilande, men det finns goda skäl att anta att den kommer blossa upp på nytt när väl publik tillåts på matcher igen. I slutet av november 2019 avslö- jade Expressen att Polisen internt hade utvärderat villkorsstrategin och kommit fram till att den var en framgång. Är de tomma läktare vi på smärtsamt vis har behövt vänja oss vid en föraning om slutdesti- nationen i en spiral som upplevs som svår att bryta? En som behåller hoppet är Filip Lundberg Verendel. – Jag anser att det fortfarande finns tid att återstäl- la det här. Men det kommer krävas att alla släpper prestigen och konstaterar att det här inte blev så bra. Det kommer krävas tid. Det kommer krävas att man jobbar medvetet för att återställa förtroendet. Det finns ett antal personer inom både Polisen och supporterrörelsen som är förbittrade och misstänk- samma gentemot varandra. Men jag hoppas att den ena parten kan närma sig den andra. För dit vi är påväg nu, det är mot ett stup. P Brännfråga. Bild: Arild Vågen/Wikimedia Commons 13 REPORTAGE det i höst. Den ansvariga blir då Per Engström, som tillhör skolan som vill se “hårdare tag” mot fotbollen, det vill säga böter och publikneddragningar. När vi ställer frågan till Polisen gällande Mats Löfv- ings roll upprepar Polisen på mail att NOA tar över huvudansvaret, men lägger till att “Mats Löfving kommer att ha ansvar för arbetet i region Stock- holm”. Filip Lundberg Verendel: – Polisen som myndighet rymmer väldigt många olika åsikter och tillvägagångssätt, och mycket man gör är bra. Bland annat ligger Polisen väldigt långt fram internationellt sett med den Särskilda polis- taktiken. På operativ nivå gör ofta patrullerande poliser ofta ett väldigt bra jobb, men det kan uppstå problem när poliser på strategisk nivå gör stora rik- tningsförändringar. Mycket polisforskning pekar på att myndigheten är persondriven, snarare än posi- tionsdriven. Med andra ord spelar det ofta större roll vem som sitter på en särskild position, än vad som står i rik- tlinjer och dokument. Högt uppsatta chefer inom Polisen får ofta väldigt mycket utrymme att påverka strategi, vilket kan leda till parallella arbetssätt som säger emot varandra. Ett exempel kan vara förhål- landet mellan SPT och villkorsstrategin. SPT är den Särskilda polistaktiken, som togs fram efter Göte- borgskravallerna, och som lovordats internationellt för sitt deeskalerande sätt att arbeta mot folkmas- sor i pressade situationer. Men parallellt finns villkor- strappan, som knappast är konfliktreducerande och snarare eskalerande än deeskalerande. Många av de vi pratar med menar på att det ofta finns en diskrepans mellan vad poliser på operativ nivå, de som åker radiobil och bryter upp krogslag- smål, tycker, och vad poliser på strategisk nivå tyck- er. Ett annat exempel på hur en enskild polis kan få stort inflytande kan vara den hastiga införningen av polisnotorna, som enligt de personer vi pratar med till stor grad var Mats Löfvings verk. Villkorsstrategin och polisnotorna har en sak ge- mensamt: de grundar sig i en misstanke från Poli- sens sida gentemot fotbollen. Man tror inte att fotbollen vill komma tillrätta med problemen med ordningsstörningar, och försöker straffa klubbarna så hårt som möjligt tills ordningsstörningar slutar äga rum. Att samma personer som var drivande i genomförandet polisnotorna är de personer som hösten 2020 kommer få ansvar för Stockholms- fotbollens polisiära frågor är en förlängning av den principen. När vi mailar Polisen och ber dem klargöra villkorsstrategin menar de på att det framför allt är pyrotekniken de vill komma åt Samtidigt finns det inga bekräftade fall av allvarliga skador till följd av pyroteknikanvändning. Anders Almgren: – Pyroteknikscenen har funnits sedan 90-talet. När vi bedömer riskerna med den, så bör vi åtminstone beakta befintlig skadestatistik. Det materialet är tyd- ligt: det finns mig veterligen inga dokumenterade fall av allvarliga skador till följd av pyroteknikanvändning, utöver bangers. Det betyder inte att det är riskfritt, men eventuella åtgärder måste vara proportioner- liga. Anders är mån om att inte måla upp Polisen som en obstinat fiende mot supporterrörelsen som subkultur och poängterar att supportrarna har ett delansvar för att debatten ibland blir onyanserad. Han menar att när supportrar tänder bengaler mitt i ett kaostifo eller – som i mötena mellan Hammarby och IFK Göteborg 2015 och 2018 – kastar bengaler mellan läktarsektioner, ber man om kritik. Däremot poängterar Anders att det finns en möjlighet att 12 MYTEN 10 poäng Nu är det slut på dessa resor utan mål, för när vi sätter oss i det abonnerade BF-tåget och lämnar ett grådaskigt Stockholms central har vi rosor på kinden och solsken i blick. 8 poäng Elektronikförsäljande tyskar och kafédrivande ma- rockaner från Holland har profilerat sig för bygdens lag. Bommen och Bagarn är en annan ikonduo i klubben, vars namne både spelat och tränat i grön- vitt. Men hos oss ligger han ändå på minuspoäng. 6 poäng 1980 seglade man upp i Allsvenskan, men skeppet förliste. I fjol gjorde man om Ronnies andralags bedrift från 1998, men när Sveriges största klubb kallar, då lämnar Linköpingssöner fiskarbygden. 4 poäng Vi går inte i Puttes och Thoms fotspår när vi reser mot denna bombhotade stad, där aulawaabel och kaa är lokala dialektord. Här dansade Frank Worthington en sommar, men frågan är om han inte gjorde mer på Hanöhus Nightclub än för stadens lag. 2 poäng Vi är på väg mot den enda allsvenska arena vars kapacitet är större än hemstadens befolkning. Hanösundets vindar skrämde bort Chippen och Oksana, som valde Dubai före Hällevik och... 10 poäng Om man har flygskräck kan man nå vårt resmål med kunglig linje och snabbt tåg. Det var i tid, om man ska tro stadens största litterära son. 8 poäng De tre vise männen ligger begravda i den stad, vars största legendar är reinkarnerad för åttonde gången som get. Den som kan sin katolicism är inte domdristig som gissar redan nu. 6 poäng Klubbens inmarschlåt är landets enda som varken sjungs på Goethes eller Shakespeares språk, och skryter om att lagets supportrar återfinns i Ehren- feld, Raderthal - och Rio de Janeiro. Den synar vi er på, Gießböcke 4 poäng Det här laget har Hammarby spelat mot hemma och borta, men aldrig på Söderstadion eller med vit boll. I första matchen ställde laget upp med en skomakare i buren, som överlistades av Peppe. 2 poäng Oscar gick inte i Bennys fotspår när han skrev på för ärkerivalen. Andra svenskar som representerat klubben är Garrincha och Bajens sista knegare. Zinken Söder Travellers hade nog trivts bra i denna stad, där man luktar eau och hinkar kölsch RESMÅL 2 RESMÅL 3 PÅ SPÅRET 15 10 poäng: Vi klättrar in i BF-bussen och rullar från Gullmars- plan till Erik av Pommerns gamla residensstad. 2013 hotades stadens lags existens, när det stämdes av Romeo och Julias hemstads andralag på 12 miljoner euro. 6 poäng: 1994 var laget Hammarbys motståndare i det allsvenska kvalet. Lokalrivalen heter AIK, men flyg- fäet blev aldrig någon guldkalv. 2 poäng: I dessa krokar går inte tankarna till Grönvall när man pratar om Nanne. Traktens söner har spelat fotboll i London, Moskva och Alkmaar - ni kanske redan har förstått att vi ska till... Bakom varje resmål finns en arena där Hammarby spelat fotboll. Spelreglerna är På spårets, de första ledtrådarna är svårast och sen blir det lättare. RESMÅL 1 MYTEN 14 8 poäng: Den här klubben rör upp känslor: fråga bara Janne och Mange. Här började villkorstrappan gälla fyra månader innan den infördes. 4 poäng När man mötte Hammarby borta under guldsäson- gen hyllade hemmapubliken Suleyman Sleyman med tifo. Då var den bästa spelaren både campeão paulista och carioca och lagkaptenen marxistisk litteraturvetare, men i sluttampen av säsongen var det en gitarrspelande lärarstudent som klev fram. Text: Paul Na Thibault är 16-åringen från den franska staden Reims som skrev en 20 sidor lång taktisk analys av Hammarby IF för den franska nättidningen Nordisk Football Paul Na, Mytens man i Paris, tog ett samtal med honom om serbiska anfallare, oinfriade förväntningar och att förälska sig i Bajen à travers YouTube-klipp. 17 BLICKEN UTIFRÅN MYTEN 16 RESMÅL 1 GULDFÅGELN ARENA KALMAR FF RESMÅL 2 STRANDVALLEN MJÄLLBY AIF RESMÅL 3 RHEINENERGIE STADION 1. FC KÖLN 10 poäng Kalmarunionens första regenter var Erik av Pommern och Drottning Margareta. 2013 stämdes Kalmar FF av AC Chievo Verona, vars hemstad är säte för Shakespeares drama Romeo och Julia. 8 poäng Både Janne Andersson och Magnus Pehrsson har hamnat i bråk med Kalmars tränare och supportrar. I februari 2019 polisanmäldes KFF för att ha låtit aik:s supportrar invadera planen efter Allsvenskans sista omgång, något som hade skett i novem- ber året innan. 6 poäng KFF:s historiska rival är Kalmar AIK. Föreningen äger sin egen arena, men det är en utgiftspost snarare än en inkomstkälla. 4 poäng Kalmars lagkapten Henrik Ryd- ström hade skrivit en D-uppsats i litteraturvetenskap där han analyserade Vilhelm Mobergs Utvandrarna ur ett marxistiskt perspektiv. Kalmars nyckelspelare under guldåret 2008, Fábio Augusto, hade vunnit både São Paulos ( paulista ) och Rio de Janeiros ( carioca ) mästerskap. I näst sista matchen gjorde lärar- studenten Viktor Elm fyra mål. 2 poäng Nanne Bergstrand, bröderna Elm. 10 poäng Resor utan mål är en roman skriven av Blekingefödda Harry Martinson. Rosor på kinden och solsken i blick, mors lilla Olle i skogen gick - den klassiska visan är skriven av Alice Tegnér, även hon från Blekinge. 8 poäng Peter Antoine tränade Mjällby och gjorde reklam för Media- Markt. Moestafa El Kabir har investerat delar av pengarna han tjänat in som fotbollsspelare på ett kafé i Marocko. Bommen är Mattias Asper, Bagarn är Patrik Rosengren. Johan Mjällby har spelat i Celtic och tränat VSK. 6 poäng 1980 poserade nyuppflyttade Mjällby för Aftonbladet ombord på en båt. 1998 vann Kaiserslaut- ern Bundesliga som nykomlingar, en bedrift som Mjällby lyckades göra om 2019. Fast i Superettan. 4 poäng 1980 försökte Mjällby värva Putte Ramberg och Thom Åhlund. Hammarbysupportrar sprayade “Bomba Mjällby” i Skanstulls tunnelbana i protest. Frank Worthington spelade i laget under en divalatfylld som- mar 1980. 2 poäng Strandvallens kapacitet: 6000 Hälleviks invånarantal: 1505 10 poäng Schnellzug (ordagrant snabbtåg) förbinder Malmö med Berlin och die Königslinie förbinder Trelleborg med Sassnitz. Der Zug war pünktlich (Tåget var i tid), är en roman av Kölnfödde Heinrich Böll. 8 poäng Domkyrkan Kölner Dom inhyser de tre vise männens kvarlevor. 1. FC Kölns maskot Hennes IX är en livs levande get, döpt efterklubb- legendaren Hennes Weisweiler. 6 poäng Inmarschlåten Mer stonn zo dir, FC Kölle sjungs på dialekten kölsch , som är så olik standardtyskan att den anses vara ett eget språk. En av dess strofer går Em Rio, em Rom, üvverall jitt et fans vum FC Kölle . Klubben kallas också för die Gießböcke , getbockarna. 4 poäng Under Hammarby - Köln 1985, som spelades på Råsunda, snöade det så kraftigt att en röd boll fick användas. Hammarby gjorde två mål på Kölns målvakt Toni Schumacher, vars eftern- amn betyder skomakare. 2 poäng Oscar Wendt spelar för ärke- rivalen Gladbach, Benny Wendt spelade i Köln. Roger Magnus- son, le Garrincha suédois , och Christer Fursth har också spelat i Köln. ZST:s motto är lukta gott, hinka bärs. Eau syftar på eau de cologne , ordagrant vatten från Köln. Kölsch är den lokala ölen. MYTEN 16 Hur kom det sig att Hammarby fångade ditt intresse? Bajen har fängslat mig sedan jag upptäckte klubben i mars. Det var under karantänen i Frankrike och jag hade inget att göra. Som fotbollsintresserad satt jag och kollade på youtubeklipp från Köpenhamnsder- byt mellan Bröndby och FCK. När videon slutade startade en sammanfattning av olika arenor i Skan- dinavien, och jag såg den här grön-vita arenan, som slog mig som något helt annat än de andra. Samtidigt letade jag efter något att skriva om. Jag kontaktade Nordisk Football (en fransk hemsida om nordisk fotboll, reds anm.) för ett samarbete, och de lät mig publicera tre artiklar om Hammarby. Det rörde sig om historia, taktik, ungdomsverksamhet, a-lag, föreningen och utveckling på nationell och europeisk nivå. Under en månad studerade jag klubbens olika sidor, det var ett stort nöje att upptäcka mer om Bajen och om dess supportrar. Allt det ledde mig till att skriva mer än 20 sidor, uppdelade på tre artiklar. Jag följer fortfarande klubben, nu är jag en av suppor- trarna i exil. Hur skulle du sammanfatta lagets sätt att spela? Jag tror inte att det jag kommer säga kommer att förvåna många, men det är uppenbart att laget är offensivt lutat. Man ser det tydligast genom hur högt ytterbackarna rör sig, men även när laget har bollen. De enda ansvariga för att understödja mittbackarna är Andersen och Bojanić. Det fördelaktiga är att spelstilen kan bli riktigt farlig, förutsatt att spelarna hittar varandra och lyckas skapa numerära överlägen i de sista fyrtio meter- na. Problemet uppstår när laget inte är väloljat, och kombinationerna och samspelet brister. Pressandet tycker jag fortfarande fungerar bra, Djurdjićs avsked till trots. Det är slutprodukten som är bristfällig. I din artikel är du överlag positiv gentemot Ham- marbys spel. Efter dess publicering har Hammarbys säsong inte levt upp till förväntningarna. Rör det