Sid 1 ( 4 ) HOVRÄTTEN FÖR NEDRE NORRLAND Rotel 13 DOM 2022 - 09 - 07 Sundsvall Mål nr B 136 - 22 Dok.Id 199775 Postadress Besöksadress Telefon Telefax Expeditionstid Box 170 851 03 Sundsvall Södra Tjärngatan 2 060 - 18 68 00 måndag – fredag 08:00 – 16:00 E - post : hovratten.nedrenorrland@dom.se www.hovrattenfornedrenorrland.se ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Sundsvalls tingsrätts dom den 22 december 2021 i mål nr B 3043-20 och B 1278-21, se bilaga A PARTER (antal tilltalade 1) Motpart (Åklagare) Vice chefsåklagare Karin Everitt Åklagarkammaren i Sundsvall Klagande (Tilltalad) THERESE Marie Bramsén, 19840629-7807 Triangelvägen 38 861 39 Bergeforsen Ombud och offentlig försvarare: Advokat Pontus Sjölund Advokatfirman Abersten Box 80 851 02 Sundsvall SAKEN Misshandel m.m. _____________________________ HOVRÄTTENS DOMSLUT Hovrätten tillåter åklagaren att åberopa det videoinspelade polisförhöret med Anders Bramsén. Hovrätten fastställer tingsrättens dom. Pontus Sjölund får ersättning av staten för arbete med, rätt räknat, 3 154 kr, varav 631 kr utgör mervärdesskatt. Av denna kostnad ska Therese Bramsén återbetala 630 kr till staten. _____________________________ Sid 2 HOVRÄTTEN FÖR NEDRE NORRLAND DOM 2022 - 09 - 07 B 136 - 22 YRKANDEN M.M. I HOVRÄTTEN Therese Bramsén har yrkat att hon frikänns från åtalet för misshandel. Åklagaren har motsatt sig att tingsrättens dom ändras och anfört att tingsrättens dom är riktig. Hovrätten har avgjort målet utan att hålla huvudförhandling. UTREDNINGEN I HOVRÄTTEN I hovrätten har i den överklagade delen åberopats samma bevisning som vid tingsrätten. De videoinspelade förhören från tingsrätten och det videoinspelade polisförhöret med Anders Bramsén har spelats upp. HOVRÄTTENS DOMSKÄL Therese Bramsén har i enlighet med tingsrättens dom i de delar som den inte har överklagats gjort sig skyldig till bidragsbrott vid 15 tillfällen. Ska det videoinspelade polisförhöret tillåtas som bevisning? Therese Bramsén har motsatt sig att det videoinspelade polisförhöret med Anders Bramsén ska tillåtas som bevisning i hovrätten. Hon har bland annat fört fram att hennes försvarare inte närvarade vid polisförhöret och att denne därför inte fått tillfälle att ställa frågor till Anders Bramsén. Av 35 kap. 15 § rättegångsbalken följer att det i brottmål är tillåtet att åberopa ett videoinspelat polisförhör som bevisning i rättegång under förutsättning att det är lämpligt. I förarbetena till bestämmelsen uttalas att domstolen ska göra lämplighetsbedömningen utifrån samtliga omständigheter i det enskilda fallet. Rätten ska bl.a. beakta rättssäkerhetsaspekter och processekonomiska skäl, inte minst sådana Sid 3 HOVRÄTTEN FÖR NEDRE NORRLAND DOM 2022 - 09 - 07 B 136 - 22 som avser den misstänktes möjligheter att försvara sig och vilka förutsättningar det har funnits eller finns att hålla ett effektivt motförhör. Vidare uttalas att om personen vars berättelse åberopas som bevis även ska höras vid huvudförhandlingen bör rätten göra en bedömning av om det är lämpligt att den ljud- och bildupptagna berättelsen parallellt tillåts som bevis. Som ett exempel på när det kan vara lämpligt att tillåta det videoinspelade polisförhöret parallellt med förhör inför domstol nämns att ett vittne eller en målsägande har utsatts för eller riskerar att utsättas för påtryckningar på grund av förhörsutsagan eller om han eller hon ändrat eller återtagit sina uppgifter (se prop. 2020/21:209 s. 63 f.). Av utredningen framgår att Anders Bramsén har ändrat och i viss utsträckning återtagit de uppgifter som han lämnade vid polisförhöret. Therese Bramséns försvarare har visserligen inte varit närvarande vid polisförhöret och inte fått möjlighet att ställa motfrågor vid det förhöret. Eftersom Anders Bramsén även hördes vid tingsrätten har det varit möjligt för försvararen att då hålla motförhör. Mot den bakgrunden anser hovrätten att det är lämpligt att det videoinspelade polisförhöret med Anders Bramsén får åberopas som bevisning även i hovrätten. Skuld och rubricering Hovrätten ansluter sig i allt väsentligt till tingsrättens överväganden i skuldfrågan. Therese Bramsén har fört fram att det skulle strida mot artikel 6 i Europakonventionen att döma henne för misshandeln eftersom den huvudsakliga bevisningen består av uppgifter som Anders Bramsén har lämnat utom rätta. Hovrätten kan konstatera att de uppgifter som Anders Bramsén har lämnat i det videoinspelade polisförhöret får värderas med viss försiktighet, just av den anledning att det inte är ett förhör inför domstol med de rättssäkerhetsgarantier som gäller där. Förhöret har dock genomförts på ett godtagbart sätt och ledande frågor har inte ställt i någon större utsträckning. Med hänsyn till att hans uppgifter ska värderas med viss försiktighet måste det dock i övrigt finnas bevisning som ger starkt stöd till hans berättelse under förundersökningen. Såsom tingsrätten har redovisat får Anders Sid 4 HOVRÄTTEN FÖR NEDRE NORRLAND DOM 2022 - 09 - 07 B 136 - 22 Bramséns uppgifter starkt stöd av den övriga skriftliga och muntliga bevisningen i målet. De uppgifter som Therese Bramsén har lämnat påverkar inte värdet av åklagarens bevisning. Hovrätten anser därför att det inte skulle strida mot artikel 6 i Europakonventionen att döma Therese Bramsén för den misshandel som tingsrätten funnit styrkt. Tingsrättens dom ska därmed fastställas i fråga om skuld. Hovrätten ansluter sig även till tingsrättens bedömning i fråga om rubricering. Påföljd Hovrätten delar tingsrättens bedömning i fråga om påföljd. Tingsrättens dom ska därför fastställas i sin helhet. HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga B Överklagande senast 2022-10-05 Agneta Ögren Petra Sjölén Kruse Anna Lissola (referent) SUNDSVALLS TINGSRÄTT Brottmål Rotel 12 DOM 2021-12-22 meddelad i Sundsvall Mål nr: B 3043-20 B 1278-21 Om domstolens behandling av personuppgifter, se www.domstol.se/personuppgifter. Kontakta oss för information på annat sätt. Besöksadress Storgatan 39 E-post sundsvalls.tingsratt@dom.se Telefon 060-18 67 00 Öppettider måndag - fredag 08:00-16:00 Postadress Box 467 851 06 Sundsvall Webbplats www.sundsvallstingsratt.se PARTER (Antal tilltalade: 1) Tilltalad THERESE Marie Bramsén, 19840629-7807 Triangelvägen 38 861 39 Bergeforsen Offentlig försvarare: Advokat Pontus Sjölund Advokatfirman Abersten Box 80 851 02 Sundsvall Åklagare Vice chefsåklagare Karin Everitt Åklagarmyndigheten Åklagarkammaren i Sundsvall Box 721 851 21 Sundsvall ___________________________________ DOMSLUT Brott som den tilltalade döms för 1. Misshandel, 3 kap 5 § brottsbalken 2021-06-01 2. Bidragsbrott, 2 § bidragsbrottslagen (2007:612) i sin lydelse före 1 januari 2020 2016-01-27 -- 2017-03-27 (15 tillfällen) Påföljd m.m. Skyddstillsyn Särskild föreskrift: Therese Bramsén ska genomgå de nykterhetsfrämjande åtgärder som frivården finner lämpliga samt bibehålla kontakt med socialtjänsten och psykiatrin. Särskild föreskrift: Therese Bramsén ska följa de föreskrifter och den programverksamhet som frivården bestämmer och finner lämplig. Frivårdskontor Frivården Sundsvall Övervakare Förordnas av frivårdskontoret Brottsofferfond Den tilltalade åläggs att betala en avgift på 800 kr enligt lagen (1994:419) om brottsofferfond. 1 Bilaga A SUNDSVALLS TINGSRÄTT Brottmål Rotel 12 DOM 2021-12-22 Mål nr: B 3043-20 Ersättning Pontus Sjölund får ersättning av staten med - rätt räknat - 28 766 kr. Av beloppet avser 23 013 kr arbete och 5 753 kr mervärdesskatt. Therese Bramsén ska betala 5 753 kr av denna kostnad till staten. ___________________________________ 2 SUNDSVALLS TINGSRÄTT Brottmål Rotel 12 DOM 2021 - 12 - 22 Mål nr : B 3043 - 20 YRKANDEN OCH INSTÄLLNING Åklagaren har yrkat att Therese Bramsén ska dömas för bidragsbrott och misshandel enligt följande gärningspåståenden. BIDRAGSBROTT (5000-K1570428-17) Therese Bramsén har lämnat oriktig uppgift i tre ansökningar, den 22 april 2015, den 25 april 2016 och den 7 mars 2017, om bostadsbidrag till Försäkringskassan och på så sätt orsakat att bostadsbidrag felaktigt utbetalats vid 15 tillfällen med sammanlagt 54 000 kronor. Den oriktiga uppgiften består i att den tilltalade ansökt om bostadsbidrag som ensamstående och inte anmält ändrade förhållanden trots att hon var sammanboende med Anders Bramsén. Det hände vid 15 utbetalningstillfällen under perioden den 27 januari 2016 till den 27 mars 2017 på Rödhakevägen 16, Timrå kommun enligt nedan Brottstid Period Belopp 2016 - 01 - 27 160101 - 160131 4 700,00 kr 2016 - 02 - 26 160201 - 160228 4 700,00 kr 2016 - 03 - 24 160301 - 160331 4 700,00 kr 2016 - 05 - 13 160401 - 160430 3 200,00 kr 2016 - 05 - 27 160501 - 160531 3 200,00 kr 2016 - 06 - 27 160601 - 160630 3 200,00 kr 2016 - 07 - 27 160701 - 160731 3 200,00 kr 2016 - 08 - 26 160801 - 160831 3 200,00 kr 2016 - 09 - 27 160901 - 160930 3 200,00 kr 2016 - 10 - 27 161001 - 161031 3 200,00 kr 2016 - 11 - 25 161101 - 161130 3 200,00 kr 2016 - 12 - 27 161201 - 161231 3 200,00 kr 3 SUNDSVALLS TINGSRÄTT Brottmål Rotel 12 DOM 2021 - 12 - 22 Mål nr : B 3043 - 20 2017 - 01 - 27 170101 - 170131 3 700,00 kr 2017 - 02 - 27 170201 - 170228 3 700,00 kr 2017 - 03 - 27 170301 - 170331 3 700,00 kr Therese Bramsén begick gärningen med uppsåt. MISSHANDEL (5000-K632106-21) Therese Bramsén har slagit Anders Bransén i ansiktet med flera knytnävslag, klöst honom i ansiktet och på halsen och sparkat eller knäat honom på kroppen. Det hände den 1 juni 2021 på Triangelvägen 38, Bergeforsen, Timrå kommun. Anders Bramsén orsakades smärta, blodvite och rivsår. I samband med gärningen skadades också Anders Bramséns glasögon. Therese Bramsén begick gärningen med uppsåt. Therese Bramsén har förnekat bidragsbrott och misshandel. UTREDNINGEN Förhör har hållits med Therese Bramsén under båda åtalspunkterna. På åklagarens begäran har vittnesförhör hållits med Sören Ingvar Karlsson, Thomas Granberg och Johan Pesula avseende åtalet för bidragsbrott. På åklagarens begäran har målsägandeförhör hållits med Anders Bramsén och vittnesförhör hållits med Thomas Stenmark avseende åtalet för misshandel. Åklagaren har som skriftlig bevisning avseende åtalet för bidragsbrott åberopat sammanfattande pm, anmälan, beslut och journalanteckningar från Försäkringskassan, ansökningar, sammanställning av kontoutdrag, kontoutdrag samt sammanställning brottstillfällen och utbetalningsbilder. Åklagaren har även i samband med att Therese Bramsén hörts konfronterat henne mot samt förhörsuppgifter som hon lämnat i polisens ärende nr K873755-15. 4 SUNDSVALLS TINGSRÄTT Brottmål Rotel 12 DOM 2021 - 12 - 22 Mål nr : B 3043 - 20 Det inspelade videoförhöret med målsäganden Anders Bramsén under förundersökningen har också spelats upp och tillåtits inom ramen för 36 kap. 16 § rättegångsbalken. Åklagaren har som skriftlig bevisning avseende åtalet för misshandel åberopat händelserapport, journalanteckningar och fotografier. TINGSRÄTTENS SKÄL Bidragsbrott Följande är inledningsvis klarlagt Therese Bramsén och Anders Bramsén har ett barn tillsammans som är född 2014. Therese Bramsén köpte en bostadsrätt på Rödhakevägen i Timrå i mars 2015 och inkom med sin första ansökan om bostadsbidrag den 22 april 2015. Den 22 juli 2017 gifte sig Therese Bramsén och Anders Bramsén med varandra. Åklagaren har påstått att Therese Bramsén felaktigt lämnat uppgift i sina ansökningar om bostadsbidrag om att hon varit ensamstående och inte anmält ändrade förhållanden. Frågan i målet gäller således om Therese Bramsén var sammanboende med Anders Bramsén under de dagar som hon fått bostadsbidrag utbetalat till sig, vilket sträcker sig över perioden den 27 januari 2016 till den 27 mars 2017. Har Therese Bramsén och Anders Bramsén varit sammanboende under perioden som åtalet gäller? Therese Bramséns uppgifter Therese Bramsén har uppgett att hon och Anders Bramsén inte var sammanboende under den period som hon ansökte om bostadsbidrag för hos Försäkringskassan. Under 2016 var de minst överens och hon var mycket dålig i sin sjukdom. Anders 5 SUNDSVALLS TINGSRÄTT Brottmål Rotel 12 DOM 2021 - 12 - 22 Mål nr : B 3043 - 20 Bramsén jobbade även borta större delen av året i bl.a. Stockholm, Örnsköldsvik, Gävle och Trollhättan. De få veckor han var i Sundsvall ville han såklart träffa sin dotter och var hemma hos henne. Han hjälpte henne också en del eftersom hon var dålig. Han sov även över hos henne ibland och då sov han på soffan. Vad hon vet så bodde Anders Bramsén de korta perioder som han var i Sundsvall hos hennes mamma eller hos en person som heter Jörgen. Det stämmer inte att Anders Bramsén förde över pengar till henne för att vara snäll såsom det står antecknat efter hembesöket som Försäkringskassan gjorde hemma hos henne, utan de hade en överenskommelse tillsammans med hennes mamma om att hon skulle förvalta en del av Anders Bramséns pengar så att han skulle kunna ta körkort och köpa bil samt betala av på sina skulder. Hennes mamma har betalat Anders Bramséns skulder till ett belopp om 150 000 kr år 2018. Av det beloppet ingår 50 000 kr som hon förvaltat på sitt konto åt Anders Bramsén. Hon minns inte vem som har betalat vattenräkningarna när hon inte gjorde det. Hon har fört över hans pengar till ett eget konto när hon fick pengar från honom. Hon tror att Anders Bramsén tog körkort 2015 och köpte sin första bil i samband med det. Hon och Anders Bramsén bodde inte tillsammans innan de gifte sig. Tingsrättens bedömning Av den muntliga bevisningen framgår att Anders Bramsén inte varit hyresgäst hos Thomas Granberg sedan hösten 2013 trots att han varit skriven där. Therese Bramséns uppgifter om att Anders Bramsén arbetade mycket på annan ort under år 2016 och vistades i Sundsvall enbart korta perioder, har motbevisats av de uppgifter som vittnet Sören Karlsson har lämnat. Genom Sören Karlssons uppgifter är det utrett att Anders Bramsén arbetade heltid för honom under den period som åtalet gäller och att han arbetade på olika platser i Sundsvall. Genom Sören Karlssons uppgifters är det även utrett att han under en till två månader skjutsade Anders Bramsén till och från arbetet och att han då varje dag hämtade och lämnade honom vid en bostad på Rödhakevägen i Timrå. Även om Sören Karlsson inte har kunnat ange exakt när under anställningstiden detta ägde rum, är det en omständighet som tyder på att Therese Bramsén och Anders Bramsén var sammanboende under den period som åtalet gäller. 6 SUNDSVALLS TINGSRÄTT Brottmål Rotel 12 DOM 2021 - 12 - 22 Mål nr : B 3043 - 20 Sören Karlsson har även utifrån vad Anders Bramsén har berättat för honom uppfattat att han bodde på Rödhakevägen tillsammans med sin familj. Av en polisanmälan från juli 2017 gällande en händelse på Röhakevägen 16 framgår under rubriken ”händelse” att Anders Bramsén tillbringar majoriteten av sin tid på adressen Rödhakevägen samt att de involverade personerna i ärendet är Therese Bramsén (då Nordin) och Anders Bramsén. Att någon annan än Therese Bramsén eller Anders Bramsén skulle ha lämnat dessa uppgifter i polisanmälan finner tingsrätten som uteslutet. I en annan anmälan som gäller egenmäktighet med barn har även Therese Bramsén i polisförhör som hölls i juli 2015, vilket i och för sig är före den tid som åtalet gäller, uppgett att en person slog hennes sambo. Att Therese Bramsén skulle benämna Anders Bramsén som sambo till polisen om så inte var fallet finner även tingsrätten som uteslutet. Åklagaren har vidare åberopat kontoutdrag avseende Therese Bramsén. Av sammanställningen framgår att Anders Bramsén i dagarna kring månadsskiften under 2016 och 2017, men även 2015, fört över större summor pengar till hennes konto. Benämningarna på överföringarna har bl.a. varit ”sweet”, ”puss”, ”cashen” ”bedandfood”. Det går även att se att Therese Bramsén i anslutning till dessa datum har betalat räkningar. Enligt tingsrättens mening tyder dessa överföringar på att Anders Bramsén och Therese Bramsén under den aktuella perioden som åtalet avser hade en gemensam ekonomi. Av kontoutdragen framgår inte att det skulle ha skett någon överföring av de pengar som Anders Bramsén har satt in på Therese Bramséns konto till ett särskilt konto där Therese Bramsén skulle förvaltat dem för hans räkning. De pengar som Anders Bramsén överfört till Therese Bramséns konto har i stället konsumerats vilket framgår av kontoutdragen. Av Therese Bramséns egna uppgifter är det även utrett att Anders Bramsén tog körkort och köpte bil 2015, dvs. innan den period som åtalet avser, vilket således motsägs av hennes egna uppgifter innebärande att hon skulle förvalta Anders Bramséns pengar även för det ändamålet åren 2016 och 2017. Det framgår även av sammanställningen att Therese Bramsén under perioden inte alltid varit den som betalat vatten- och elräkningarna. 7 SUNDSVALLS TINGSRÄTT Brottmål Rotel 12 DOM 2021 - 12 - 22 Mål nr : B 3043 - 20 Slutligen är det också klarlagt att Therese Bramsén till Försäkringskassan inte inkommit med några uppgifter som visar att hon och Anders Bramsén inte varit sammanboende sedan hon fått avslag på sin ansökan om bostadsbidrag. Tingsrätten finner mot bakgrund av ovanstående förhållanden att åklagaren uppfyllt sitt beviskrav gällande att Therese Bramsén och Anders Bramén var sammanboende under den period som åtalet gäller. Tingsrätten finner således styrkt att Therese Bramsén i två ansökningar om bostadsbidrag (inte tre som åklagaren påstått) orsakat att bostadsbidrag felaktigt betalats ut vid 15 tillfällen. Ansökningarna har gjorts en gång per år. Den tredje ansökan renderade inte i någon felaktig utbetalning. Brottstiden är varje utbetalningstillfälle, inte ansökningstillfälle, och gärningarna har inte fullbordats förrän pengarna har betalats ut från Försäkringskassan. Therese Bramsén har således fram till utbetalningsdagen varje månad haft möjlighet att ändra sina uppgifter till Försäkringskassan, vilket innebär att det saknar betydelse när i tid den oriktiga uppgiften lämnats till Försäkringskassan. Tingsrätten finner att Therese Bramsén begått gärningen med uppsåt och hon ska därför dömas för bidragsbrott vid 15 tillfällen i enlighet med åtalet. Misshandel Anders Bramsén har uppgett att han och Therese Bramsén den aktuella dagen hade haft en diskussion angående att han hade skrivit meddelanden till andra tjejer. Han ville få slut på diskussionen och slog därför sig själv. Klösmärkena uppkom när Therese Bramsén försökte lugna ner honom. Han ville sätta dit henne för att hon skulle sluta prata om det som han hade skrivit till andra tjejer. Han dokumenterade skadorna eftersom han mådde så dåligt. När åklagaren konfronterat Anders Bramsén med vad han uppgett i polisförhör den 1 juni 2021 kl. 23.25 – angående bl.a. att han berättat att Therese Bramsén slagit honom med knytnäven i ansiktet så det knakade i näsbenet och att hans glasögon blev sneda, att han fått klösmärken av henne runt nacken och halsen – har han uppgett att inget av det han sagt till polisen stämmer. Eftersom Anders Bramséns uppgifter avvikit från 8 SUNDSVALLS TINGSRÄTT Brottmål Rotel 12 DOM 2021 - 12 - 22 Mål nr : B 3043 - 20 tidigare polisförhör har även det inspelade polisförhöret med honom den 2 juni 2021 kl. 00.16 spelats upp. I förhöret har Anders Bramsén berättat att han fick flera smällar mot både huvud och handleden, att hon matade knytnävslag mot honom som han fick motta både på käken och på näsan och att hon klöste honom på halsen. Anders Bramsén har efter förhöret spelats upp uppgett att han inte lämnade riktiga uppgifter till polisen. Therese Bramsén har berättat att hon minns att de på kvällen hade en diskussion om att han hade skrivit med andra tjejer, men att hon sedan inte har något minne av kvällen eftersom hon drack för mycket. Hon minns dock att han sa något om att hon var en ”alkolistjälvel” och att han skulle sätta dit henne. Detta är dock inte något som hon tidigare berättat i polisförhör. Tingsrätten gör följande bedömning Av den skriftliga bevisningen i form av händelserapport framgår att det är Anders Bramsén som själv gör anmälan till polisen. Det är vidare antecknat i händelserapporten att frun slagit honom i huvudet och rivit honom på halsen samt ett citat ”Anders säger aj, sluta” och sedan en anteckning av vilken framgår ”Therese slår anmälaren i huv udet”. Det framgår vidare att Anders Bramsén vid fler tillfällen skriker aj i telefonen samt att han gråter. Det har således varit fråga om pågående våld under larmsamtalet. Utifrån vad som framkommit i händelserapporten finner tingsrätten inte trovärdigt att Anders Bramsén bara ringde till polisen för att han ville sätta dit Therese Bramsén eller att han skulle ha slagit sig själv. Av den journalanteckning som åberopats av åklagaren framgår vidare att Anders Bramsén dagen efter händelsen träffade en läkare för att dokumentera skadorna och att han till läkaren uppgav att skadorna uppkommit genom att han blivit misshandlad av sin fru. Anders Bramséns uppgifter om att han slagit sig själv och ville sätta dit Therese Bramsén framstår även mot bakgrund av dessa förhållanden, dvs. att han faktiskt gick till läkaren för att dokumentera skadorna, som icke trovärdiga. 9 SUNDSVALLS TINGSRÄTT Brottmål Rotel 12 DOM 2021 - 12 - 22 Mål nr : B 3043 - 20 Anders Bramsén har vidare i två förhör till polisen uppgett att Therese Bramsén slagit honom i huvudet, i ansiktet och på näsan samt att hans glasögon blivit sneda och att hon rivit honom på halsen. De uppgifter som Anders Bramsén lämnat i polisförhören är detaljerade. Av Thomas Stenmarks lämnade uppgifter framgår vidare att han upplevde att Anders Bramsén var skärrad, stressad och chockad och att han upplevde honom som ärlig i sin berättelse. Han fick inte uppfattningen att han skulle ha tillfogat sig skadorna själv. Tingsrätten som även tagit del av det ena polisförhöret instämmer i att Anders Bramséns uppgifter framstår som självupplevda. Enligt tingsrättens mening är det tydligt att Anders Bramsén vid huvudförhandlingen inte velat vidhålla sina uppgifter eftersom han och Therese Bramsén alltjämt lever och bor ihop. Tingsrätten anser mot bakgrund härav samt vad som anförts ovan att de uppgifter som Anders Bramsén lämnat i polisförhör är de uppgifter som ska ligga till grund för bedömningen. Tingsrätten finner därmed, i förening med vad som framgår av den skriftliga bevisningen i form av händelserapport, fotografier och journalanteckning, utrett att Therese Bramsén slagit Anders Bramsén med flera knytnävslag i ansiktet samt klöst honom på halsen och i ansiktet och att han därav orsakades smärta, blodvite och rivsår samt att hans glasögon skadades i samband med händelsen. Therese Bramsén ska därför dömas för misshandel. Tingsrätten finner dock inte styrkt att Therese Bramsén sparkat eller knäat Anders Bramsén på kroppen då Anders Bramsén uppgifter härom inte är tillräckligt detaljerade och då stödbevisning saknas i den delen. Påföljd Therese Bramsén förekommer sedan tidigare i belastningsregistret under ett avsnitt som saknar betydelse för den påföljdsbestämning som nu ska göras. Therese Bramsén ska nu dömas för bidragsbrott vid 15 tillfällen samt misshandel. Det samlade straffvärdet ligger på några månaders fängelse. Vad gäller bidragsbrotten så har det för förflutit lång tid sedan brotten begicks (sen lagföring) och lång tid sedan Therese Bramsén delgavs brottsmisstankarna (långsam handläggning), vilket ska 10 SUNDSVALLS TINGSRÄTT Brottmål Rotel 12 DOM 2021 - 12 - 22 Mål nr : B 3043 - 20 beaktas vid straffmätningen och val av påföljd. Med beaktande härav ligger dock det samlade straffmätningsvärdet alltjämt på fängelsenivå. Misshandel är ett brott av sådan art att påföljden normalt ska bestämmas till fängelse. Även om misshandeln skett av en närstående i dennes hem finner tingsrätten med hänsyn till straffvärdet avseende misshandeln, att Therese Bramsén tidigare är ostraffad samt hennes personliga förhållanden i övrigt, att en skyddstillsyn kan väljas som påföljd vilken också skulle vara den lämpligaste påföljden för henne. Det finns anledning att anta att en skyddstillsyn skulle kunna bidra till att Therese Bramsén avhåller sig från fortsatt brottslighet. Therese Bramsén är enligt frivårdens bedömning utifrån sitt hälsotillstånd inte lämplig att utföra samhällstjänst. Tingsrätten instämmer i den bedömningen som frivården gjort avseende samhällstjänst och för att påföljden ska bli tillräckligt ingripande ska den i stället förenas med särskild föreskrift om att Therese Bramsén, såsom frivården föreslagit, ska genomgå de nykterhetsfrämjande åtgärder som frivården finner lämpliga samt bibehålla kontakt med socialtjänsten och psykiatrin. Therese Bramsén ska även följa de föreskrifter och den programverksamhet som frivården bestämmer och finner lämplig. Övriga frågor Eftersom Therese Bramsén nu döms för brott med fängelse i straffskalan ska hon enligt lag betala en avgift om 800 kr till brottsofferfonden. Försvararens begärda ersättning är skälig och ska dömas ut. Therese Bramsén har förmåga att återbetala del av försvararkostnaden till staten i enlighet med vad som framgår av domslutet. HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga 1 (TR-01) Överklagandet ska ha kommit in till tingsrätten senast den 12 januari 2022. Tingsrätten skickar det vidare till Hovrätten för Nedre Norrland. Marlene Forsman 11 Sida 1 av 2 www.domstol.se Anvisningar för överklagande TR - 01 - Dom i brottmål • Producerat av Domstolsverket, Avd. för domstolsutveckling • 2018 - 11 Hur man överklagar Dom i brottmål, tingsrätt TR-01 _________________________________________________________________ Vill du att domen ska ändras i någon del kan du överklaga. Här får du veta hur det går till. Överklaga skriftligt inom 3 veckor Ditt överklagande ska ha kommit in till domstolen inom 3 veckor från domens datum. Sista datum för överklagande finns på sista sidan i domen. Överklaga efter att motparten överklagat Om ena parten har överklagat i rätt tid, har den andra parten också rätt att överklaga även om tiden har gått ut. Det kallas att anslutnings- överklaga. En part kan anslutningsöverklaga inom en extra vecka från det att överklagandetiden har gått ut. Ett anslutningsöverklagande måste alltså komma in inom 4 veckor från domens datum. Ett anslutningsöverklagande upphör att gälla om det första överklagandet dras tillbaka eller av något annat skäl inte går vidare. Så här gör du 1. Skriv tingsrättens namn och målnummer. 2. Förklara varför du tycker att domen ska ändras. Tala om vilken ändring du vill ha och varför du tycker att hovrätten ska ta upp ditt överklagande (läs mer om prövningstillstånd längre ner). 3. Tala om vilka bevis du vill hänvisa till. Förklara vad du vill visa med varje bevis. Skicka med skriftliga bevis som inte redan finns i målet. Vill du ha nya förhör med någon som redan förhörts eller en ny syn (till exempel besök på en plats), ska du berätta det och förklara varför. Tala också om ifall du vill att målsäganden ska komma personligen vid en huvud- förhandling. 4. Lämna namn och personnummer eller organisationsnummer. Lämna aktuella och fullständiga uppgifter om var domstolen kan nå dig: postadresser, e-postadresser och telefonnummer. Om du har ett ombud, lämna också ombudets kontaktuppgifter. 5. Skriv under överklagandet själv eller låt ditt ombud göra det. 6. Skicka eller lämna in överklagandet till tingsrätten. Du hittar adressen i domen. Vad händer sedan? Tingsrätten kontrollerar att överklagandet kommit in i rätt tid. Har det kommit in för sent avvisar domstolen överklagandet. Det innebär att domen gäller. Om överklagandet kommit in i tid, skickar tingsrätten överklagandet och alla handlingar i målet vidare till hovrätten. Har du tidigare fått brev genom förenklad delgivning, kan även hovrätten skicka brev på detta sätt. Bilaga 1 Sida 2 av 2 www.domstol.se Anvisningar för överklagande TR - 01 - Dom i brottmål • Producerat av Domstolsverket, Avd. för domstolsutveckling • 2018 - 11 Prövningstillstånd i hovrätten När överklagandet kommer in till hovrätten tar domstolen först ställning till om målet ska tas upp till prövning. Om du inte får prövningstillstånd gäller den överklagade domen. Därför är det viktigt att i överklagandet ta med allt du vill föra fram. När krävs det prövningstillstånd? Brottmålsdelen I brottmålsdelen behövs prövningstillstånd i två olika fall: Den åtalade har dömts enbart till böter. Den åtalade har frikänts från ett brott som inte har mer än 6 månaders fängelse i straffskalan. Skadeståndsdelen Det krävs prövningstillstånd för att hovrätten ska pröva en begäran om skadestånd. Undantag kan gälla när en dom överklagas i brottmålsdelen, och det är kopplat en begäran om skadestånd till brottet. Då krävs inte prövningstillstånd för skadeståndsdelen om det inte krävs prövningstillstånd i brottmålsdelen eller om hovrätten meddelar prövningstillstånd i brottmålsdelen. Beslut i övriga frågor I de mål där det krävs prövningstillstånd i brottmålsdelen (se ovan), krävs det också prövningstillstånd för sådana beslut som bara får överklagas i samband med att domen överklagas. Beslut som kan överklagas särskilt kräver inte prövningstillstånd. När får man prövningstillstånd ? Hovrätten ger prövningstillstånd i fyra olika fall. Domstolen bedömer att det finns anledning att tvivla på att tingsrätten dömt rätt. Domstolen anser att det inte går att bedöma om tingsrätten har dömt rätt utan att ta upp målet. Domstolen behöver ta upp målet för att ge andra domstolar vägledning i rättstillämpningen. Domstolen bedömer att det finns synnerliga skäl att ta upp målet av någon annan anledning. Vill du veta mer? Ta kontakt med tingsrätten om du har frågor. Adress och telefonnummer finns på första sidan i domen. Mer information finns på www.domstol.se. www.domstol.se Bilaga www.domstol.se Anvisning för överklagande HR , avgörande , med pt • Producerat av Domstolsverket • 201 7 - 07 Hur man överklagar hovrättens avgörande ______________________________________________________ Den som vill överklaga hovrättens avgör- ande ska göra det genom att skriva till Högsta domstolen. Överklagandet ska dock skickas eller lämnas till hovrätten. Senaste tid för att överklaga Överklagandet ska ha kommit in till hov- rätten senast den dag som anges i slutet av hovrättens avgörande. Beslut om häktning, restriktioner enligt 24 kap. 5 a § rättegångsbalken eller rese- förbud får överklagas utan tidsbegränsning. Om överklagandet har kommit in i rätt tid, skickar hovrätten överklagandet och alla handlingar i målet vidare till Högsta dom- stolen. Prövningstillstånd i Högsta domstolen Det krävs prövningstillstånd för att Högsta domstolen ska pröva ett överklagande. Högsta domstolen får meddela prövnings- tillstånd endast om 1. det är av vikt för ledning av rätts- tillämpningen att överklagandet prövas av Högsta domstolen eller om 2. det finns synnerliga skäl till sådan prövning, så som att det finns grund för resning, att domvilla förekommit eller att målets utgång i hovrätten uppenbarligen beror på grovt förbiseende eller grovt misstag. Överklagandets innehåll Överklagandet ska innehålla uppgifter om 1. klagandens namn, adress och telefonnummer, 2. det avgörande som överklagas (hovrättens namn och avdelning samt dag för avgörandet och målnummer), 3. den ändring i avgörandet som klaganden begär, 4. de skäl som klaganden vill ange för att avgörandet ska ändras, 5. de skäl som klaganden vill ange för att prövningstillstånd ska meddelas, samt 6. de bevis som klaganden åberopar och vad som ska bevisas med varje bevis. Förenklad delgivning Om målet överklagas kan Högsta dom- stolen använda förenklad delgivning vid utskick av handlingar i målet, under förutsättning att mottagaren där eller i någon tidigare instans har fått information om sådan delgivning. Mer information För information om rättegången i Högsta domstolen, se www.hogstadomstolen.se Bilaga B