Inför nationella prov En sammanfattning Historia Namn: En översiktlig tidslinje Forna civilisationer 3000 f.kr – 800 f.kr Antiken 800 f.kr – 500 e.kr Världskulturernas möten 1400 – 1800 Industrialiseringen Ca 1750 – 1850 Amerikanska revolutionen 1776 – 1783 Franska revolutionen 1789 – 1799 Första världskriget 1914 - 1918 Andra världskriget 1939 - 1945 Efterkrigstiden 1945 - 1989 Mellankrigstiden 1918 - 1939 VIKTIGA HISTORISKA BEGREPP Kontinuitet/förändring: Att det fortsätter att vara som det varit utan stora förändringar är kontinuitet. En förändring är att något blir annorlunda. En snabb förändring som påverkar hela samhället kallas revolution. Orsak/konsekvens: Orsaken är varför något händer. Konsekvensen är vad det leder till. En konsekvens kan ses som både negativ och positiv. En konsekvens kan i sin tur bli en orsak till en ytterligare konsekvens. En förklaring är då du visar att du har förstått en historisk händelse genom att visa din kunskap om händelse utifrån historiska begrepp, gestalter och skeenden. Försök lyfta olika perspektiv i din analys , tänk på KEPS modellen. Epok: H istorien delas in i olika delar – epoker som tillsammans bildar en kronologisk tidslinje. Kulturmöten dvs. när olika folkslag eller tankar möts har påverkat mänskligheten. Samband mellan olika kulturmöten och händelser bildar utvecklingslinjer. Historiebruk : ”Brukandet av historian”. Nä r man använder historia för olika syften Ett vanligt historiebruk handlar om att försöka förstå något i vår egen tid. Om exempelvis ett krig bryter ut någonstans i världen brukar man ofta fråga historiker för att få en förklaring. Skolans historieundervisning är också ett exempel på historiebruk. En frågeställning kan också vara ”Hur kan vi använda denna källa för att förklara vår samtid”. KÄLLKRITISKT TÄNKANDE Två typer av källor: Kvarleva/lämningar : (fysisk sak som finns kvar, kan behöva tolkas) Berättelse (En persons tankar och åsikter, kan vara nedskrivet, men även ljudupptagningar/ film, ses som ett vittnesmål.) Relevans : G er källan svar på det jag vill ta reda på? Vilka källor ska jag använda? De fyra kriterierna som avgör en källas trovärdighet - BÄTT • B eroendekriteriet: Bygger källan på en annan källa? Är det en 1:a handskälla eller en 2:a handskälla? Alla källor bör egentligen bekräftas av minst två oberoende källor. • Ä kthetskriteriet: Är källan det den utger sig för att vara? (förfalskning, bättra på historien) • T idskriteriet: När är källan ifrån? Hur nära i tiden efter en händelse är den nedskriven? • T endenskriteriet: I vilket syfte har källan skrivits? Ogillar/gillar man någon/något? Intressegrupper, politisk propaganda, officiella meddelanden etcetera. Orsaker • Många hade det fattigt i Sverige • ... • ... Händelse • En miljon svenskar flyttade till USA mellan 1850 – 1920 Konsekvens • Det blev mindre fattigt i Sverige • ... • ... Att kunna - checklista Forna civilisationer När, var, hur uppstår de första civilisationerna? Förklara flodens b etydelse. Vad är en högkultur? Skriftspråkets betydelse. Hur såg samhällspyramiden ut? Antiken s Grekland Utbredning, tid ? Aten – den första demokratin, känna till hur den fungerade Den grekiska (hellenistiska) kulturen Hur såg samhällspyramiden ut? Arv från antiken idag Rom arrike t När, var och hur grundas Romarriket? Hur såg samhällspyramiden ut? Hur var styret av Romarriket organiserat? Slavarnas betydelse. Hur och varför föll romarriket samman? Arv från romarriket idag? Världskulturernas möten Känna till högkulturen Kina Kolonialismens drivkrafter Konsekvenser av kolonialismen både då och idag. Triangelhandeln och hur de n senare påverkade den industri ella revolutionen. Industrialiseringen Var, när och hur uppstod den industriella revolutionen? Uppfinningarnas betydelse. Reformerade jordbrukets betydelse. Urbaniseringens betydelse. Arbetsvi l lkoren Hur såg samhällspyramiden ut? Industrialiseringen av Sverige. För och nackdelar med industrialiseringen. Exempel på övergripande samhällsförändringar Ameri kanska revolutionen Varför vill USA bli självständigt? Konsekvenser av frihetskriget. Den amerikanska maktdelningen Det amerikanska frihetskrigets betydelse för andra länder. Hur den amerikanska ursprungsbefolkningen behandlas. Att kunna - Checklista Franska revolutionen Orsaker till franska revolutionen? Styre/makt Samhällspyramid Frihet, jämlikhet och broderskap. Skräckväldet Napoleon Wienkongressen Arvet från den franska revolutionen Franska revolutionens betydelse för andra länder. Första världskriget Bakomliggande orsaker Demokratiskt underskott Utlösande faktor Ententen – Centralmakterna Skyttegravskrig Ryska revolutionen Versaillesfreden Finlands självständighet Mellankrigstiden Börskrasch och depression The New Deal Sovjetunionens utveckling Hitlers väg till makten Eftergiftspolitiken Orsaker till WW2, bakomliggande och utlösande Nazism, fascism Demokratiskt underskott Antisemitism Efterkrigstiden + mot en enad värld Järnridån Kalla kriget Proxykrig NATO Warszawapakten FN EU Koloniernas frigörelse Israel - Palestinakonflikten Andra världskriget Axelmakterna – de allierade Krigets omfattning, geografiskt, mänskligt och resurser Orsaker till att kriget vänder Ockupationen av Norge och Danmark Finlands roll i kriget Förintelsen Krigets slut Informationssamhället Vietnamkriget Sovjetunionens fall Globalisering Jugoslavien konflikten Kriget mot terrorism Islamism Kinas utveckling Indiens utveckling Sverige under 180 0 - talet Sveriges geografiska förändring Jordbrukets modernisering och dess konsekvenser Emigrationen till USA (push och pullfaktorer) Folkrörelserna och dess betydelse o Arbetarrörslen o Kvinnorörelsen o Frikyrkorörelsen, nykterhetsrörelsen och idrottsrörelsen. Sveriges demokratisering Hur såg samhällspyramiden ut Världen under 180 0 - talet Känna till grunderna i följande ismer: o Konservatism o Liberalism o Socialism Nationsbygget i Europa Drivkrafterna bakom imperialismen Hur var det möjligt för länderna i Europa erövra resten av världen? Konsekvenser av imperialismen, både då och idag Sverige under 1 9 0 0 - talet Fram växten av välfärdssamhället, folkhemmet Sveriges demokratisering Befolkningsutvecklingen Den svenska arbetsmarknaden, fackets betydelse Sveriges roll under WW1 och WW2 Tillväxt och utveckling efter WW2 Sveriges utveckling från industrisamhälle till tjänstesamhälle De svenska minoriteterna, speciellt samerna F OR NA CIVILISATIONER FORN TIDEN Fornhistoria är tiden utan skriftliga källor. Den skiljer sig mellan olika delar av världen. Från Mellanöstern finns det texter som är 5000 år gamla. I Sverige är de äldsta texterna ca 1000 år gamla. För att kunna tolka de äldsta fynden behöver olika forskare samarbet a så som arkeologer, osteologer (skelettforskare), geologoer, zoologer, botaniker och antropologer. Moderna metoder i forskningen: Genetik : Genom DNA - analys där varje person har en arvsmassa där forskare kan undersöka cellerna och se t.ex. släktskap, sjukdomar och hur människor har vandrat över stora områden. Kol - 14: H jälper till att åldersbestämma föremål och döda varelser genom att mäta sönderfallet av isotoper De första människorna Hominiderna var de första människoliknande varelserna. Under miljoner år utvecklades människan genom evolutionen till dagens Homo Sapiens Sapiens Den neolitiska revolutionen = N är människan övergick från jägare och samlare till bofast bonde. Revolution betyder snabb förändring som påverkar hela samhället. • Små byar → odlingar → tamdjur → mer mat → fler överlevde och fler barn = befolkningsökning • Specialisering : där jordbruket fungerade väl kunde vissa människor göra annat än att bara odla. Det var människor som var särskilt duktiga → fiskare, djurskötare, keramiker, tegelmakare etc. • Lagring : i jordbruket kunde man spara saker → lagra till sämre tider. Det ledde till en uppdelning mellan fattiga och rikt = härskare föddes. • Den bördiga halvmånen: område kring floderna Eufrat och Tigris i dagens Irak. Var den tidigaste platsen. • Livet : Jordbruket var hårt = svårt för kvinnor. Lagar och härskare. Sjukdomar. Städer FORNA CIVILISATIONER Vad är en högkultur? När människan gör stora framsteg inom hur de skaffar mat, samarbetar och skapar ett samhälle. • Civilisation : ett organiserat och välordnat samhälle. • Kultur : folkgrupp med liknande religion, språk, traditioner och styre. • En stadsstat var en självstyrande stad med omgivande jordbruksområden. Centrala personer - Cheops - Hatschep sut - Kleopatra - Nefertiti - Thutankamo Centrala begrepp - Högkult u r - Civilisat io n - Flodkultur - Farao - Stadsstat - Mesopotamien - Imp erium - Perserriket - Nomader - Hieroglyfer - Kilskrift - Kulturmöte Flodkulturer Ca 5000 år f.v.t växte det fram stora civilisationer samtidigt runt om i världen. Gemensamt var att de låg vid en stor flod = flodkulturerna . Kända flodkulturer är Mesopotamien, Egypten, Kina, Indusdalen Likheter : Överproduktion av mat → specialisering. Centralmakt som kontrollerade mat och befolkning. Lagar, straff och soldater. Floderna – transport, odling och bevattning. Gemensam kultur (skriftspråk, religion, konst). Vetenskapliga framsteg. Urbanisering – folk bodde i städer. Mesopotamien : Tvåflodslandet – Eufrat och Tigris , i dagens Irak , b ildade Mesopotamien Sumererna styrde först från stadsstaterna Ur och Uruk. Uppfinningar: hjulet, kilskriften, segelbåtar, kilskriften (bokföring, handelskontakt), metallbearbetning, keramiktillverkning. Astronomi: 12 månader och vecka n s sju dagar. 60 minuter och 60 sekunder. Matematik: rätvinklade trianglar. Egypten : Längs floden Nilen från 3000 f.v.t. och s tyrdes av en farao . Matematik – geometri → pyramiderna. Skriftspråk – hieroglyfer . Ristades in på väggar eller skrevs på papyrus (papper gjort av vass) Medicin – balsameringen gav stora kunskaper om människokroppen. Metallbearbetning: många guldföremål. (Thutankamos guldmask) Ett tydligt klassamhälle Hierarki med en farao som hade mest makt och ägde mycket mark→ överklass : präster, ämbetsmän, militära ledare → medelklass : skrivare, handelsmän, skatteindrivare , soldater, hantverkare, konstnärer, arbetsledare → underklass : bönder → slavar. Religionen : hade stor betydelse. Farao var en gud. Prästerna och templen hade stor makt Gifte sig tidigt (12 år). äktenskapet var ett handelskontrakt. Kina : Kring floden Huang He . Konstbevattning, skriftspråk (samma som idag) kompass, krut, papper och siden. Blev till ett imperium under en kejsare – Qin – Kina år 221 f.v.t. Byggdes kinesiska muren + terrakottaarmen. Landet har sedan dess i princip bestått. Indus : Kring floden Indus i dagens Pakistan. Stadsstater Harappa och Mohenjo - Daro. Handelsmän och badhus. Vi kan inte tyda deras skriftspråk = vi vet lite. Olmek : Mexiko. Stora stenbyggnader. Skriftspråk som vi inte lyckas tyda. La grunden till aztekerna och Mayafolken. Maya : i dagens Mexiko och Guatemala. Trappstegspyramider. Storhetstid. Avancerat skriftspråk och siffersystem. Fanns kvar till spanjorerna kom på 1500 - talet. ANTIKEN ANTIK ENS GREKLAND Kamp mellan stadsstater . En stad var som ett eget land. Staden + templet på berget, akropolis = bildade en stadsstat. De mäktigaste stadsstaterna blev Aten och Sparta Det v ar ett slavsamhälle. Många slavar fångades av sjörövare eller var krigsfångar eller övergivna barn. De behandlades som saker – såldes och pantades. Fick sköta allt kroppsarbete. Kunde bli fria. Grekerna tog emot och spred kultur/kunskaper. Sagor och legender. Religion med många Gudar, som inspirerat många böcker och tankar. Demokratin skapades på 500 - talet f. kr. demos = folk och kratei = härska (folkstyre). Folkförsamlingen : Alla fria män i hären (ej kvinnor, slavar och barn) = Riksdag. En man = en röst. Inga politiska partier men det var viktigt att vara en god talare och att få folk att lyssna. Skillnader och likheter mellan nutiden och antikens Grekland. De olympiska spelen - Vanliga grenar var sådana som nu för tiden hör till friidrott, exempelvis löpning och diskuskastning. De hölls vart fjärde år och alltid i staden Olympia. Dessa och alla andra idrottstävlingar uppfattades som en religiös handling för att hedra Zeus eller andra grekiska gudar. Till skillnad från moderna olympiska spel var det bara greker som fick delta i tävlingarna. Inte heller fick kvinnor närvara ens som publik. Demokratins utveckling - En viktig skillnad är att Aten hade direkt demokrati. Med det menas att alla medborgarna var med (endast män) och fattade de viktigaste besluten direkt på mötet, i stället för att som idag välja särskilda politiker som diskuterar och röstar i ett parlament (riksdag). Det kallas i stället för representativ demokrati. De som rä knades som medborgare : Född i Aten – familjen bott där länge De som inte räknades som medborgare : Kvinnor och slavar. En annan viktig likhet är principen att alla fritt ska få föra fram sina åsikter. Dramat - De antika grekerna var kända för sina dramer, sina teaterspel, och många har överlevt till vår tid. Orsaken till att pjäserna klarat sig så länge är att de fortsatte att sättas upp av romarna, efter att Greklands storhetstid tagit slut. Centrala personer - H omeros - Sapfo - Platon - Aristotel es - Alexander den store Centrala begrepp - Knossos - Stadsstater - Olympi ska spelen - Monarki - Aristokrati - M edborgare - Folkförsamling - Perserkrige n - Hellenism - Demokrati ROMARRIKET Tidigt delades människor in i tre samhällsklasser : Patricier : rika med politisk makt – senaten. Plebejer : vanligt folk - folkförsamlingen. Slavar : inte fria människor. Rom var ett slavsamhälle ex. Gladiatorer. Konsulerna var två och var de som styrde staden. Vid krig eller fara kunde en av konsulerna bli diktator i max sex månader och då härska ensam. Mare Nostrum : Vå rt hav. Efter krig och erövringar stod snart hela Medelhavet under Roms inflytande. Världens största imperium med många kolonier. Efter Julius Ceasars död blev Rom ett kejsardöme. Då infann sig Pax Romana den romerska freden. Romarriket faller sönder runt år 500 e.vt. Dåliga kejsare, anfall av germanfolk, folkvandringarna, delning i västrom och östrom. Antiken lämnar efter sig ett stort arv: latinet, den romerska rätten, tideräkningen, månadernas namn, byggnadskonst, statsskick och kristendomens spridning. Centrala personer - Julius C ae sar - Kejsare Augu s tus - Romulus och Remus Centrala begrepp - Imperium - Kartago - Mare Nostrum - Pa x Romana - Akvedukt - Proletär - G lad iator - Colosseum - Re publik - Konsul - Fiktator - Kejsare VÄRLDSKULTURERNAS MÖTEN Under 1500 - talet började européer resa över haven, vilket ledde till nya handelsvägar och kontakt mellan olika delar av världen Upptäcktsresorna gjorde att Europa fick mer makt och rikedom, men fick också stora konsekvenser för andra delar av världen. Ursprungsbefolkningar i Amerika drabbades hårt av sjukdomar, krig och erövringar. Handeln utvecklades till ett globalt system, bland annat genom triangelhandeln , där varor och människor (slavar) transporterades mellan Europa, Afrika och Amerika. Detta ledde till stort lidande men också till ekonomisk tillväxt i Europa. Christofer Columbus var en upptäcktsresande som år 1492 seglade västerut från Europa för att hitta en ny väg till Asien. I stället kom han till Amerika, även om han själv trodde att han hade nått Indien Hans resa blev viktig eftersom den ledde till att Europa började utforska och ta kontroll över delar av Amerika. Detta startade en period av kolonisation där européer tog makt över nya områden. Samtidigt fick Columbus resor stora konsekvenser för ursprungsbefolkningen. Många dog på grund av sjukdomar, krig och tvångsarbete när européerna kom till Amerika. År 1588 besegrade en engel sk flotta av f artyg en stor spansk flotta. Under tiden var Drottning Elisabet I regent i England. Triangelhandeln gjorde de engelska köpmännen allt rikare. På 1700 - talet blev Storbritannien och F r ankrike ledande kolonialmakte r . Konkurrensen mellan dessa länder ledde till krig → Sjuårskriget = Brittisk seger. Centrala personer - Christofer Columbus - Vasco da Gama - Drottning Elisabet I Centrala begrepp - Sidenvägen - Hansan - Azte ke rriket - Mayariket - Osmanska riket - Inkariket - D ynasti - Kinesiska muren - Ursprungsbefolkning - Triangelhandeln - Kolonialisering - Sjuårskriget INDUSTRIALISERINGEN Började runt år 1750 i Storbritannien. Orsaker : Jordbrukets utveckling (ökad spannmålsproduktion, växelbruk, maskiner, bättre djuravel) Befolkningsökning (mer mat, minskad spädbarnsdödlighet, smittkoppsvaccinet och färre antal krig) Triangelhandeln (Skepp lastade i Europa till Afrika med järn, vapen, tyger och brännvin → Byttes i Afrika mot slavar → Byttes i Nordamerika mot socker, tobak och bomull → Såldes med vinst i Europa.) Den industriella revolutionen i Storbritannien 1. Arbetskraft : effektivare jordbruk → mindre arbetskraft på landsbygden → mer arbetskraft till industrin. 2. Råvaror : stenkol, järn och ull från SB. Triangelhandeln gav bomull från kolonierna. 3. Kapital : stor marknad inom Europa, men även kolonierna. Låga skatter och stort privat ägande. 4. Kunskap : kunskap spreds lätt i SB det lockade till fler teknikintresserade. Tidig viktig uppfinning var Spinning Jenny samt ångmaskinen. 5. Förbättrade transporter / uppfinningar : ångmaskinen → lok, båtar. nya vägar, kanaler och järnvägar. Förenklade transporten av råvaror till fabrikerna och transporter av färdiga varor till konsumenterna i och utanför SB. Konsekvenserna : Urbanisering (folk flyttade till städer. Nya städer grundades.) Arbetet (hårt, barnarbete) Samhällsklasser (stora skillnader i inkomst. En ny medelklass). Miljöförstöring (råvaror utnyttjades stort, koldioxidhalten i atmosfären ökade i om koleldningen och senare oljeanvändningen, städer kräver mer naturresurser än landsbygd. Rykande skorstenar stod för utveckling och framgång) Krigen (vapen massproducerades och användes i krig och för att kontrollera kolonierna.) Den stora emigrationen (Mellan 1850 – 1920 emigrerade 60 miljoner människor från Europa. 1,2 miljoner från Sv.) Genom den industriella revolutionen föds även liberalismen . Tanken om en ekonomi fri från statlig iblandning, men som även innefattar individens valfrihet att bestämma över sig själv bl.a. genom att senare stå för allmän rösträtt. Centrala personer - James Watt - Edward Jenner - Adam Smith - Karl Marx Centrala begrepp - Tegar - Skifte - Kapital - R åvaror - Ångmaskin - Smittkopp svaccin - Urbanisering - Klassamhäl le AMERIKANSKA REVOLUTIONEN 1492 ”upptäcker” Columbus Nordamerika. Ursprungsbefolkningen behandlades mycket illa våld, sjukdomar, tvångsförflyttning) och deras land övertogs av de vita. Brittiska kolonier bildades utefter kusten, 13 st. F örst. 1773 the Boston tea party . Kolonierna bestämde sig för att gå samman och önska självständighet pg a : Stämpelskatten , bristen på representation i brittiska parlamentet → ” No taxation without representation ” Vilja att skapa en nation. Amerikanska frihetskriget varade mellan 1775 – 1783. Kolonisterna försökte frigöra sig från Storbritannien och de förklarade sig fria 4 juli, nu nationaldag, 1776. De skrev de den amerikanska självständighetsförklaringen . The declarations of Independence. George Washington blev den förste presidenten. Inbördeskrig bröt sedan ut mellan nordstater och sydstater, 1861 – 1865. Nordstaterna vann. Slaveriet förbjöds. Mellan 1500 – 1850 fördes 10 miljoner människor från Afrika till Nordamerika för att bli slavar. 20 % var barn. Slavarna var fler än de europeiska k olonisatörerna. Centrala personer - Ge orge Washington - Thomas Jefferson - Benjamin Fr anklin Centrala begrepp - Bojkott - Boston Tea Party - Självständighetsförklaringen - Amerikanska frihetskriget - Kongressen - Förbundsstat FRAN SKA REVOLUTIONEN Orsaker : Adelns privilegier : Orättvisa skatter + den nya medelklassen ville ha mer att säga till om. Missväxt som gav svält. Tom kassakista: pga. krigskostnader (i Amerika) + adelns och hovets lyxiga liv. (Marie Antionette). Frihets och upplysningstankar: Voltaire, Montesquieu, Rous seau. Den amerikanska revolutionen gav inspiration. Det franska ståndssamhället : • Första stånden – Prästerna: Slapp betala skatt • Andra stånde t – Adeln: Slapp betala skatt. • Tredje ståndet – Resten av befolkningen 98%: Betalade vanlig skatt. Bönderna hade det värst och betalade även för att använda kvarnar, vinpressa r, vägar och floder. Den 14 juli 1789 stormades Bastiljen (ett gammalt fängelse och vapenförråd) och revolutionen var ett faktum. I augusti antog den nya nationalförsamlingen deklarationen om de mänskliga rättigheterna. Kungafamiljen arresterades (Kvinnotåget) och avrättades senare. Efter kungens död blir revolu tionen alltmer blodig – Skräckväldet . (Robesspierre, Marat, Danton) Alla som motsätter sig revolutionen avrättas. 1799 tar Napoleon Bonaparte makten i Frankrike via en statskupp. 1804 kröner han sig själv till kejsare . Han införde Code Napoleon, samma lagar i hela Frankrike. Tortyr förbjöds, religionsfrihet, näringsfrihet, frihet att starta företag infördes. Männen fick rösträtt. Samma måttenheter i hela landet. Detta tillsammans med de tidigare förändringarna kring vä rnplikt, adels borttagna privilegier samt de nya mänskliga rättigheterna hade förändrat Frankrike i grunden. Napoleonkrigen går först bra för Frankrike med efter det misslyckade fälttåget mot Moskva får Napoleon avgå. Han återvinner sedan makten för att förlora mot SB i Waterloo. Skickas till ön St: Helena där han lever sina sista dagar. Europas ledare samlas i Wienkongressen 1815 där de beslutar sig för att bevara freden i Europa för att Försökte att hålla tillbaka revolutionära tankar och stärka kungamakten. Revolutionen ledde även till att konservatismen blev en viktig ideologi. Den brutala revolutionen hade visat makthavare att en allt för snabb förändring inte alltid var bra. Konservatismen ville behålla det gamla (konserverad) och ha en kontinuitet i styret av riket. Centrala personer - Marie Antionette - Napoleon Centrala begrepp - Tionde - S tåndssamhället - Upplysningen - Cen sur - Nationalförsamling - Eden i bollhuset - Bastil jen - Kvinnotåget till Versailles - Skräckväldet - Wienkongressen - Code N apoléon FÖRSTA VÄRLDSKRIGET Ett krig mellan T rippelente n ten : SB, Fr och Ryssland mot dessa stod Centralmakterna : Tysk, Ö - U och Italien. Orsaker till kriget : Kamp om kolonier i Asien och Afrika. Nationalism ex. Fransmännen ville ha revansch för kriget 1870, ville ha tillbaka land. (Elsass Lothringen). Europeisk kapprustning Militärallianser : Tävlan om inflytandet på Balkanhalvön. Länderna lovade varandra beskydd. Kriget inleds med skottet i Sarajevo följt av Svarta veckan då land på land förklarade krig mot varandra och mobiliserade . Det första moderna kriget. Man använde bl. a kulsprutor och stridsvagnar. Senapsgas – kemisk krigsföring. Kriget utvecklas snabbt till ett Skyttegravskrig i Frankrike – Västfronten. Ingenmansland kallades området mellan de stridande parterna. På östfronten var det inga skyttegravar. Kriget gick fram och tillbaka. Lokalbefolkningen led mycket. 1917 drog sig Ryssland ut ur kriget p.g.a. en revolution . På slutet har kriget växt till ett världskrig eftersom USA 1917 går in i kriget på trippelententens sida. Krig fördes även i de afrikanska kolonierna. I Asien krigade Kina mot Japan. Sammanlagt deltog 32 länder och 70 miljoner soldater. Ca 20 miljoner människor dog under kriget varav ca 9 – 10 miljoner soldater. Kriget blev till slut ett utmattningskrig då ententen vann eftersom USA gick in i kriget med friska, utvilade soldater. Freden slöts i Versailles utanför Paris år 1919. Tyskland blev de stora förlorarna. De fick: T a på sig krigsskulden, b etala ett enormt krigsskadestånd, fick lämna alla kolonier, fick ej ha flygvapen, fick lämna sin flotta, fick lämna tillbaka Elsass - Lothringen till Frankrike. Segrarna lade all skuld till kriget på tyskarna. Många säger att det är den främsta orsaken till att Hitler kunde komma till makten och att det blev krig på nytt. Andra sidor av kriget: Kvinnor fick lönearbeta i yrken som tidigare inte varit tillåtna för kvinnor ex. lastbilschaufför. Efter kriget blev det ett problem då kvinnorna ville jobba vidare, men inte tilläts. De Civila under kriget hade det tufft med plundring, våldtäkter och ransonering ar. Propaganda och censur, många länder använde propaganda för att visa hur bra det gick för ens land. Fienderna framställdes som en underlägsen ras. Censuren var utbredd dvs. att tidningar inte fick skriva negativt om kriget. Livet som soldat var mycket t ufft för de unga män som fick strida. Vissa försökte skada sig själva lindrigt för att komma undan. Efter kriget ledde många av psykiska problem som ledde till alkoholism, kvinnomisshandel och självmord. Centrala personer - Gavrilo Princip - Fran z Ferdinand - Nikolaj II - Vilhelm II - Alfred von Schli effen - Woodr ow Wilson - Vladimi r Len in Centrala begrepp - Fredsrörelsen - Nationalism - Kapprustning - Ententen - Centralmakterna - Svarta veckan - Svarta handen - Schlieffensplanen - Ver saillesfreden - NF - Finska inbördeskriget - Bolsjevikerna RYSKA REVOLUTIONEN – SO VJE TUNIONEN BILDAS 1917 Den ryska revolutionen handlar om hur kejsardömet Ryssland, styrt sedan länge av familjen Romanov, blir en kommunistisk partidiktatur . Egentligen två revolutioner, en i februari och en i oktober 1917. Orsaker : Livsmedelsbrist, svält samt brist på demokrati, ville ha fred i 1VK. Konsekvenser: Tsar Nikolaj II Romanov avgår (hela tsarfamiljen avrättas senare). Ryssland blir republik. Vladimir Lenin tar makten i landet efter ett inbördeskrig och inför Proletariatet s diktatur = kommunism . Kommunism som ideologi handlar om att skapa ett klasslöst samhälle där allt ska ägas gemensamt. Revolution är sättet att uppnå detta! Sovjetunionen Sovjet styrdes med järnhand av kommunisterna och Josef Stalin (efter Lenin). Stalin rensade ut oliktänkande Femårsplaner genomfördes. Staten bestämde helt vad som skulle produceras. J ordbruket kollektiviserades (privat ägande byttes ut mot gemensamt) Trots svår torka med dåliga skördar tvingades bönderna leverera sin skörd till staten. Miljontals människor dog av svält. Gulag – Stalins fångläger i Sibirien. Brottslingar blandades med politiska fångar. De fick jobba som slavar. Nästan 30 miljoner människor fängslades och minst 2,7 miljoner dödades. MELLANKRIGST IDEN Tekniska framsteg : Radio gör information tillgänglig för de stora massorna och grammofonen ser till att hemmen fylls med musik. Ljudfilmen som senare utvecklas till bio gör att folk får mer underhållning. Walt Disney grundar Disney och det kommer även tecknad film. Tvättma skinen, kylskåpet och dammsugaren gör kvinnornas sysslor i hemmet lättare. Flyget görs billigare och säkrare. 1929 Börskrasch i USA : Över en natt sjunker börsen kraftigt. Bankerna stänger. Folk blir utfattiga (får inte ut sina besparingar) Detta kallas för Depressionen . Krisen löses med The New deal som var statliga ekonomiska insatser till samhällsprojekt (t. ex vägar, broar) som gav jobb. När folk fick jobb började de handla igen och trenden vändes. Hitler och na zismen Läget i Tyskland : Tyskarna var tvungna att betala ett stort krigsskadestånd. De trycker upp stora mängder nya sedlar = Hyperinflation . Det leder till massarbetslöshet och svält bland det tyska folket Vad ville Hitler : Förena alla tysktalande i ett Stortyskland. Skaffa Livsrum - Lebensraum åt tyskarna i öst, flytta bort folken som bodde där. Föraktade demokratin – hyllade våldets princip. Den som är starkast får använda våld för att nå makten. Kamp mellan raser där ”arierna” var överlägsna (blonda, ljushyade, långa) Dessa skulle styra de an dra underlägsna folken. Folkets måste samlas under en ledare, en Führer . (diktatur det bästa) Varför trodde de på Hitler ? Han lovade revansch efter första världskriget. Skyllde allt elände och fattigdom på judarna (bl. a inflation och arbetslöshet). Han var en bra talare, lät övertygande. Massiv propaganda och en övertygande organisation med bl.a. SS, SA, Gestapo, Hitlerjug end. Han skapade arbeten. Det kunde inte bli sämre. Adolf Hitler kommer till makten : 1932 blev Nazisterna största partiet i Tyskland i demokratiska val. Efter en omtalad riksdagshusbrand tar nazistpartiet ännu mer makt och Hitler blir rikskansler. 1934 utsåg Hitler sig själv till Führer och förbjöd alla andra partier. Tyskland blir en di ktatur. Nazistisk propaganda (politisk reklam) dränkte folket, allt annat censurerades (togs bort). Hitler bröt mot fredsvillkoren efter första Världskriget och började en stor militär upprustning. Införde allmän värnplikt Med Nürnberglagarna 1935 började förföljelser mot judarna. Bl.a. upphörde judar nas tyska medborgarskap , judar fick inte gifta sig med icke judar, inte vara statligt anställda, inte gå i vanliga skolor, judar skickades till arbets - eller koncentrationsläger. Centrala personer - Adolf Hitler - Franklin D. Roosevelt - Josef Stalin - Benito Mussolini Några c entrala begrepp - Löpande bandet - Suffragetter - Svar ta torsdagen - Börskra sch - Depression - New Deal - Kollektivjordb ruk - Dolkstötslegenden - Nazism - Nü rnberglagarna - Fascism - Propaganda A NDRA VÄRLDSKRIGET Innan kriget utökade Tyskland sitt landområde genom att gå in i Hitlers födelseland Österrike – där de mottogs som hjältar samt att med våld ta delar av Tjeckien. Orsaker till kriget : Tyskland ville ha revansch för första världskriget. Nazismens ideologi som en överlägsen ras som behövde livsutrymme. Anti - angreppspakten mellan Stalin Sovjet och Hitlers Tyskland gjorde så att tyskarna vågade starta kriget. Axelmakterna var: Tyskland, Italien och Japan Allierande var: SB, Frankrike, Sovjetunion och USA Invasionen av Polen . 1 sept. 1939 anföll Hitler och tyskarna Polen, vilket leder till att Storbritannien och Frankrike den 3 sept. 1939 förklarade Tyskland krig. De hade lovat att hjälpa Polen. Finska vinterkriget 1939 - 1940. 30 nov. anföll Sovjet Finland. I början klarade si g finnarna bra. Men i freden 1940 förlorar de stora landområden till sovjetunionen. Invasionen av Danmark och Norge den 9 april 1940. Tyskarna ville säkra järnmalmstransporten från Sverige. (som de bl. a behövde för vapenframställning) Kriget i väster när tyskarna väl går till angrepp kallas det för ett Blixtkrig eftersom de gick fram så fort. I maj 1940 angriper Tyskland Belgien, NL, Fr, Luxenburg. De är oförberedda och Tyskland får till en fransk kapitulation till midsommar. Tyskarna var på väg att ta de allierades (SB och Fr) soldater till fånga. Vid Dunkerque räddades över 300 000 franska soldater över till SB innan tyskarna hann fram. 1940 – 1941 terrorbombade tyskarna SB. Kallas för Blitzen . Churchill, SB premiärminister, sa ”Aldrig har så många haft så få att tacka för så mycket” (syftade på piloterna som stred i luften) Invasionen av Sovjetunionen 1941 Operation Barbarossa (22 juni) angrep tyskarna Sovjetunionen och Hitler bröt mot icke - angreppspakten. Gick första bra för tyskarna men sen kom vintern och den brända jordens taktik. Slaget om Stalingrad 1942 - 1943 tyskarna led stort nederlag mot Sovjet. 7 dec 1941 anföll Japan USA:s Stilla havsflotta Pearl Harbor på Hawaii med hjälp av kamikazepiloter (självmordsbombare) och större delen av deras Stilla havsflotta förstördes. Nu anslöt sig också USA till de allierade. Krigsslutet Slutet i Europa: Operation Overlord (Dagen D) 6 juni 1944 landsteg de allierade trupperna i Frankrike. Miljoner soldater tillsammans med den franska motståndsrörelsen trängde tillbaka tyskarna. Sovjetunionen trängde samtidigt in i Tyskland österifrån. Adolf Hitler begår s jälvmord i sin bunkern 30 april. Tyskland kapitulerade 8 maj 1945. Då var kriget slut i väst! Centrala personer - Adolf Hitler - J osef Stalin - Benito Mussolini - Winston Churchill - Hirohito Några c entrala begrepp - Molotov – Ribbentrop pakten - Blixtkriget - Operati on Barbarossa - El - Alamein - R aoul Wallenberg - Joseph Goebbles - Heinr ich Himmler - D - dagen - Hiroshima - Kristallnatten - Nürnbergrättegång - Pe arl Harbor - Antisemitism Slutet i Stilla havet : Kriget fortsatte i Stilla Havet mellan USA och Japan. USA fällde två atombomber över Japan (6 aug. och 9 aug. 1945 - Hiroshima och Nagasaki). Japan kapitulerade den 2 sept. 1945. Då var kriget slut i öst. Konsekvenser av kriget: Ingen vet exakt men man räknar att någonstans mellan 35 – 60 miljoner dog under kriget. Segrarmakterna kunde inte komma överens så någon fred slöts aldrig. Vid. Nürnberg rättegångarna dömdes många nazister för deras krigsbrott. Kommunistiska lydregeringar tillsattes i de stater som sovjet hade ”befriat”. Tyskland delades upp i fyra ockupationszoner. Sovjet, Frankr. SB. och USA fick var sin del. Staden Berlin delades också upp på samma sätt. Sovjetiska delen bildade senare Östtyskland. De andra tre delarna slogs ihop till Västtyskland. Japan styrdes fram till 1951 av USA. USA och Sovjetunionen blev de stora supermakterna. USA hade klarat sig från strider i hemlandet. Storbritanniens kolonialvälde föll samman. FN bildas för att förhindra fler krig. ’ Föri n telsen Förintelsen är nazisternas folkmord på judar och andra grupper under kriget. Totalt mördades över 6 miljoner judar i främst koncentrationsläger med målet av totalt utrota judarna. Dödande var industrialiserat och välorganiserat. Antisemistim . Hat mot judar har funnit sedan medeltiden. Pogromer = blodig förföljelse av judar. Nürnberglagarna var antisemitiska lagar och många judar flydde Tyskland innan kriget. Lägren : Judarna samlades ofta först i ghetto där de skildes från övrig befolkning. Störst i Warszawa. Det fanns både arbetsläger och förintelseläger spridda över flera länder. Den slutliga lösningen var en plan på hur judar skulle förintas och 1943 började man a nvända gaskamrar för att utrota judar. Auschwitz, Bergen - Belsen, Treblinka, Sachsenhausen, Dachau är ex. på läger. Över 12 miljoner dödades i lägren däribland var 6 miljoner judar. Övriga var bl. a romer, kommunister, handikappade och homosexuella. Befrielsen . När allierade trupper trängde in i Tyskland och polen fann de lägen. Auschwitz befriades i den 27 januari 1945. De vita bussarna från Sverige hämtade många människor, främst skandinaver. Svensken Raoul Wallenberg delade ut skyddspass i Ungern och försvan n sedan spårlöst. EFTERKRIGSTIDEN KALLA KRIGET Efter andra världskrigets slut 1945 stod USA och Sovjetunionen , som världens supermakter , mot varandra → Det kalla kriget 1945 - 1991. Inget krig med arméer och skjutande utan ett ställningskrig. Marshallplanen : ekonomiskt stöd från USA till europeiska länder för att bygga upp Europa och minska kommunismens spridning. Finland och de Östeuropeiska länderna kände sig tvingade av Sovjet att tacka nej. USA: marknadsekonomi och demokrati - Privat ägande. Sovjet: planekonomi och kommunistisk diktatur - Statligt ägande. Delningen av Tyskland: Västtyskland (USA, SB, FR) → Östtyskland (Sovjet). Berlin låg i Öst och var även den indelad i fyra zoner. Mellan 1947 – 61 flydde nästan 3 miljoner till väst via Berlin. → byggandet av Berlinmuren 1961. (revs 1989) Tävlan mellan U - S om inflytande över de f.d. kolonialländerna som nu blev självständiga. Propaganda för att visa vilket system som var bäst. Spioner på båda sidor. Men även en kamp kring vem som vann rymdkapplöpning (1:a i rymden = ryssen Gagarin. 1:a =på månen amerikanen Armstrong) eller vilka land som vann flest OS - guld. Nato och Warsawapakten 1949 Bildas NATO (North Atlantic Treaty Organization) av USA, Kanada och flera västeuropeiska länder. De ska hjälpa varandra vid attacker. 1953 dör Stalin och ersätts av Nikita Chrustjov. 1955 svarar Sovjet med att bilda Warsawapakten med de östeuropeiska länderna. Ledde till en militär kapprustning. 1949 Sovjet atombomb → terrorbalans. Kalla krigets konflikter Kina : Inbördeskrig i Kina efter 1945. En kommunistisk partidiktatur bildades med regering under ledning av Mao Zedong. Maos lilla röda Folkrepubliken Kina grundas 1949. Koreakriget 1950 – 1953: Mellan kommunism i norra delen (sovjet) och anti - kommunism i södra delen (Japan). FN tillsammans med USA gick in i kriget. Vapenstillestånd (men ingen fred) 1953 → fortfarande stora konflikter mellan länderna. 5 miljoner döda Vietnamkriget 1955 – 1974: Efter självständigheten från FR i två delar. Nordvietnam kommunistiskt (Sovjet), Sydvietnam stöddes av USA. Inbördeskrig fram till 1964 då USA ingrep. Rädsla för att kommunismen skulle spridas. Dubbelt så många bomber som hela 2VK. 2 – 5 miljoner döda. Gerillakrig. USA:s inblandning ifrågasatt och de drog sig ur 1973. Nordvietnam vann och än idag är Vietnam en kommunistisk diktatur. Sovjetisk inblandning i Östeuropa – uppror slås ner. De länder som Sovjet befriat hamnar under järnridån och Sovjet satte lydregeringar i länder. Ekonomin : kollektivt ägt jordbruk, 5 - årsplaner och tung industri. C entrala begrepp - Marshallhjälpen - Järnridån - Berlinblockaden - N ATO - Warszawapakten - FN - Säkerhetsrådet - K ol - och stålunionen - Koreakriget - Berlinmuren - Kubakrisen - Sputnik