Säbyholm NP ställs in, Vad känner eleverna på Säbyholm kring beslutet? Skolmaten utvecklas ständigt, Tillbakablick och elevernas åsikter Skolgårdens framtid, Vad vill eleverna och vad finns i kikaren? Säbyholm har Sveriges (nästan) bästa NO-lärare “Det känns som att vi inte uppmärksammar lärarna tillräckligt” Säbyholms skoltidning, av elever, för alla Nu (punkt) Säbyholm (punkt) Nu 2 Nationella Proven ställs in 3 Sveriges (nästan) Bästa NO-lärare 5 Skolmaten utvecklas ständigt 6 Skolgårdens framtid 1 Nationella Proven ställs in Den 23:e mars gick Skolverket ut med att alla Nationella prov skulle ställas in. Detta på grund av Covid-19 och osäkerheten om vad som skulle hända i skolorna. I nuläget är det oklart om grundskolorna ska stängas och att ställa in de Nationella Proven (NP) kan underlätta för den eventuella stängningen. Många elever i nian anser att NP är en omfattande del av nians uppgifter. De nationella proven ses ofta som det svåraste man gör i grundskolan, och det känns lite konstigt att man får “slippa” det på grund av ett virus som har krävt drastiska beslut. Som svar på frågan “Tycker ni att NP är en stor del av grundskolan och hur känns det att de blev inställda?” så hörde jag att det var nationella proven som de flesta var rädda för när de började i augusti. Många skrattade och det verkade som att alla hade blivit lättade och befriade från att behöva öva varje lektion och även hemma. Några få elever hade sett fram emot att få testa sina kunskaper på ett sätt som vi inte gör annars. Det är allmänt känt i skolan att åttan är stressigare än nian, och man brukar säga att det är på grund av att de Nationella proven lättar på resten. Det verkade däremot inte vara en lika stor grej för sexorna. Där var det blandade åsikter, en del var nervösa inför Nationella Proven redan i femman, och andra skrattade och berättade att de inte hade övat så mycket. Vissa tyckte att ryktet gjorde det till en större grej än vad det faktisk är. Alltså påverkar det nog niorna mer. På måndagen efter skolan, när vi fick nyheten hördes först elever på cyklar som glatt ropade till varandra att proven var inställda. De flesta trodde inte att det var sant och kollade upp det själva, och på bussen senare så startades diskussioner om vad vi skulle ha för uppgifter istället. Såklart har ju lärarnas planering påverkats en del, de hade ju räknat med att först ha övning och gamla prov under några lektioner och sedan rätta alla prov vilket tar ett tag. De flesta har nu helt enkelt tagit det vi egentligen skulle ha gjort efter proven och satt in det i förväg. Vi hann göra proven i Svenska och de rättas som vanligt, så just där påverkas vi inte lika mycket. I matte kommer vi få ett vanligt prov och i NO har vi börjat med Elektrokemi, som vi egentligen skulle ha gjort senare på terminen. Många har undrat hur betygen påverkas eftersom bedömningen från NP ska “särskilt beaktas” enligt Skolverket. Betygen kommer att sättas utifrån allt vi 2 redan har gjort sedan sjuan, vilket blir tillräckligt mycket för att få en rättvis bedömning. Skriven av Axel Sjöstrand Sunnqvist, åk 9 Sveriges (nästan) bästa NO-lärare I början av November 2019, sent en skolkväll, hittade Chassandra i åk 9 ett sponsrat inlägg från Kungliga Vetenskapsakademien på Instagram. “Känner du en lärare som får atomer att svänga och siffror att sjunga? Nominera till Vetenskapsakademiens Lärarpriser!” - Jag skickade det till min kompis för jag tyckte det var en rolig grej och det känns som att vi inte uppmärksammar lärarna tillräckligt med tanke på hur mycket de gör för oss, sa Chassandra. Tänka sig att det var jag som var kompisen! Omedelbart kollade jag in hemsidan för att läsa mer om vad det faktiskt var som inlägget förespråkade. Det var Beijerstiftelsens lärarpris till Ingvar Lindqvists minne. Fyra priser delas ut varje år till lärare på gymnasiet och grundskolan i NO, naturkunskap, fysik, biologi, kemi och matematik. Det visade sig att för att nominera behövdes det fyllas i en enkät som skulle vara inne söndagen samma vecka med tre elevers underskrift. Sent samma kväll ringde jag och Chassandra upp en annan elev i åk 9, Agnes. - Jag blev exalterad när jag hörde det och frågade mamma direkt om jag fick vara med som kontaktperson, säger Agnes nu i efterhand. Under den kommande veckan skrev jag ihop ett rekommendationsbrev om Pontus som skickades iväg på förmiddagen söndagen därefter med alla tres underskrift. Tillsammans kom vi överens om att hålla det hemligt tills vi visste om han hade vunnit eller inte, utan att veta hur lång process det var. - Jag minns att jag blev glad när jag fick SMS:et, säger Agnes. 3 Den 15 Januari 2020 fick Agnes ett SMS från Gunilla på Kungliga Vetenskapsakademien om att hon försökt nå Agnes men att hon inte svarat. Agnes gav henne Chassandras nummer istället, och senare samma dag så ringde hon upp. - Jag blev nervös och jag kände en press att jag säga rätt saker, jag ville inte tabba det nu. Tydligen lyckades Chassandra imponera med historier om vår Pontus tillräckligt bra för att Gunilla nu ville ha kontaktinformation till en lärare. Så vi gav henne numret till Liza efter att alla tre ha kommit överens om att svenskläraren nog var det tryggaste kortet när det gällde att hitta på något fint och poetiskt om Pontus (eftersom det alltid är hon som skriver alla andras tal på skolavslutningarna.) Sen blev det tyst från deras håll, och det var bara för oss att vänta på ett resultat. Den 19 februari, 2020, släpptes ett pressmeddelande på deras hemsida med titeln “Nytänkande lärare prisas av vetenskapsakademien”. Pontus kunde inte hittas bland de fyra utvalda, från de nästan 200 nominerade. Vi är nöjda över att han kom så långt i nomineringsprocessen och att vi har Sveriges nästan bästa NO lärare... Här kan du hitta rekommendationsbrevet vi skrev: Pontus är en lärare som kan skämta och använda humor utan att någon elev någonsin upplever att hans lektioner är oseriösa. De jämlika elev-lärare relationerna underlättar för alla Pontus elever. Han blir lätt att prata med och det är inte svårt att ställa enkla frågor. Ingen fråga blir dum. På lunchen kan vi diskutera lego såväl som komplex atomfysik. Han är en utmärkt moderator under diskussionerna utan att på något vis upplevas som partisk i undervisningen. Pontus inspirerar samtliga elever genom frågor, fantasier, och svar som får oss att förstå de tekniker som används i alla ämnen. Ett exempel är undervisningen kring reproduktion i biologin där vi startade intressanta, intresseväckande och pedagogiska diskussioner kring kloning, som fick alla att bli inspirerade. Pontus förklarar, tar del av våra tankar och bidrar med den svåraste informationen i rätt sammanhang så att allt hänger ihop. Han kan också ge konstruktiv kritik när det behövs. Jag kan intyga att jag vanligtvis inte är en person som tänkt att de Naturvetenskapliga ämnena inte är något för 4 mig men Pontus har fått mig att längta till lektionerna på grund av det intresse hans sätt att lära väcker. Under Pontus ledning blir klassdiskussionerna aktiva men aldrig aggressiva eller högljudda. Pontus vet vad som är okej och eleverna har funnit ett lugn i honom som de inte alltid har. Pontus uppgifter kan vara inlämningsuppgifter eller presentationer som på papper sällan låter roliga men sättet han lär ut och hjälper till får det att bli intressant, spännande och engagerande. Han är inte en lärare som blir bra bara för att han ger uppgifter som låter bra i teorin utan han blir så bra eftersom de blir bra i utförandet. Skriven av Vide Petersson, åk 9 Skolmaten utvecklas ständigt Under de 10 år jag gått på skolan har vi bytt matleverantör några gånger. Vi har bytt från Västervång till Backens catering till Svea catering. Skolan tvingades byta från Västervång på grund av att EU stiftade en ny lag där friskolor inte fick ta del av kommunala skolors avtal med leverantörer av råvaror. Detta gjorde att maten blev mycket dyrare och därför sökte Säbyholm till en annan matleverantör. Att skolan sedan bytte från Backen till Svea var mycket på grund av missnöje och även att skolan fick mer för pengarna hos Svea. En annan anledning till varför vi bytte var att det var närmare att frakta maten från Engelska skolan än från Backen som ligger i Helsingborg. Maten har alltid varit något att klaga på. Men på senaste tiden har maten blivit bättre enligt många. Månad efter månad har det tagits upp om maten på elevrådet, mer soppa, mer grönsaker och mer vegetariskt. Just mer vegetarisk mat har det faktiskt blivit. Vi blev lovade vegetariskt en gång i veckan men vi har inte fått det förrän nu. Maten är inte bara vegetarisk utan även väldigt god. Jag och många andra tycker det är bra att vi har fått mer vegetarisk kost men det är även personer som inte tycker det är bra. Genom att äta mer vegetariskt bidrar det till en bättre miljö med mindre utsläpp. I en studie från Nature har man kommit fram till att man bör äta max 5 300 gram rött kött i veckan om vi ska klara av klimatmålen. Studien visar även att vi behöver minska på konsumtionen av mjölkprodukter och socker. Den visar också att om alla människor globalt skulle följa detta skulle utsläppen minska med 50%. Då skolan ingår i Grön flagg är det viktigt att vi faktiskt tar ansvar för klimatet. Jag har frågat runt på skolan om vad elever och lärare tyckte om maten. Några svar jag fick var att skolmaten har blivit mycket bättre på senaste tiden och att de lyckas bra med den vegetariska maten. Det kom även upp en rad negativa åsikter om maten och några av dem var att skolmaten är ofta ganska stark. Jag fick även upp åsikter om att det inte är så varierade kolhydrater. Kokt potatis, ris och bulgur serveras för ofta till maten. Något jag märkte var att många tycker att det finns ett antal maträtter som är mycket godare än andra maträtter. Enligt dem jag har frågat finns det ett ganska stort antal goda maträtter som är goda och som vi får då och då. Det kommer alltid finnas negativa åsikter om maten då det är svårt att laga riktig god mat för så många personer och det lagas på en ganska liten budget. Skriven av Anna Bergöö, åk 9 Skolgårdens framtid Under skolgången på Säbyholm har det skett små förändringar hela tiden på vår skolgård. Det har alltid varit saker man vill förändra och förbättra. Skolgården har alltid varit ett ställe där de äldre inte har haft mycket att göra. Vi tycker det är bättre att man satsar på de mindre eleverna så att de får en roligare skolgång. Vi pratade med Agnes Lauridsen i årskurs nio som är med i elevrådet. Hon berättade att just nu står det ganska still med planeringen av skolgård, men det som har tagits upp att man vill ha ett utegym på baksidan av skolgården. Vi pratade även med elevrådsrepresentanten Vide Petersson i årskurs nio om skolgården. Han säger att det ligger ett bollplank i garaget som de har bara inte haft tiden att sätta upp det. Hinderbanan är även beställd men inte utsatt. 6 Vi gick runt på skolan för att höra hur eleverna från årskurs 1-9 tycker om skolgården. Majoriteten visar att de är missnöjda med skolgården vi har nu. Av ca 80 personer visar det sig att det bara är 20 stycken som är nöjda med skolgården vi har nu. Folk kom med olika ideer på hur man kan förbättra skolgården, några exempel på det kan vara en gungbräda, rutschkana, solstolar, hinderbana och bättre fotbollsmål. Våra mål med skolgården är att det ska bli en plats där alla åldrar har något de kan göra och trivs. Ett exempel på att man ska förbättra sammanhållningen mellan de olika eleverna kan till exempel vara att man köper pingisrack eller så kan man tillverka ett stort schackspel som gör att man blir mer motiverad till att gå ut och spela istället för att sitta inne. Just nu har vi en boll per klass och eftersom att bollen inte kostar särskilt mycket är det något som är enkelt att investera i. Skriven av Ida Johansson, åk 9 Alma Karlsson, åk 9 7