CC BY-NC-ND

S lnge det har funnits litteratur har det ven funnits frsk att kontrollera och styra den. Konst och litteratur r ofta grnsverskridande, och en betydande del av de texter som vi numera rknar till de litterra klassikerna har frn brjan uppfattats som provocerande, blasfemiska eller ansttliga. Provokationen r ett knnetecken fr den moderna litteraturen och har alltsedan 1800-talets mitt kommit att normaliseras. Drfr r det ltt att glmma bort att bokcensur och andra mekanismer fr att motverka spridningen av onskade litterra uttryck r freteelser som inte enbart hr hemma i religist eller politiskt totalitra stater. I Forbidden Literature undersker frfattarna den komplexa relation mellan litteratur och samhlle som styrningen av litterra och andra texter skdliggr. Censur och olika former av restriktioner synliggr till exempel de maktrelationer som freligger mellan stat, marknad, lag, institutioner, medborgare, frfattare och lsare. Den frbjudna litteraturen visar, paradoxalt nog, ocks p en tilltro till litteraturens verkanskraft. Ett frbud mot en text sger alltid ngot om dess frvntade inverkan p lsaren. Det primra syftet med denna antologi r att ge bde historiska och samtida exempel p litteraturens ofta komplexa samspel med yttrandefriheten. Genom elva fallstudier, som behandlar material frn olika platser och olika tider, ger antologin perspektiv p dagens debatter om litteratur och yttrandefrihet. Fallstudierna rr sig mellan flera olika sprk- och kulturomrden, och avhandlar allt frn 1600-talets manualer i svartkonst till modern litteratur och avantgardistisk seriekonst. *** Freedom of the printed word is a defining feature of the modern world. Yet censorship and the suppression of literature never cease, and remain topical issues even in the most liberal of democracies. Today just as in the past, advances in media technology are followed by new regulatory mechanisms. Similarly, any attempt to control cultural expression inevitably spurs fresh discussions about freedom of speech. In Forbidden Literature scholars from a variety of disciplines address censorships past and present, whether in liberal democracies or totalitarian regimes. Through in-depth case studies they trace a historical continuum in which literature reveals its two-sided nature: it demands both regulation and protection. The contributors investigate the logic of literary repression, particularly in the twentieth and twenty-first centuries, and analyse why it is thought essential to control literature. Moreover, the authors determine how literary practices are shaped and transformed by regulation and censorship. Academic co-ordinator is Ole Marius Hylland, Senior Researcher, Telemark Research Institute Norway